Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vimmerby kn, KYRKOPLAN 1 VIMMERBY KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - VIMMERBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 863, 1900: 2215, 1995: 9659

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Vimmerby landsförsamling införlivad 1965.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett högt läge i stadsmiljö 250 m norr om järnvägen. Prästgården Näs, ligger någon km norr om staden. Pastorsexpedition finns inrymd i en äldre stadsgård intill kyrkan. Även församlingshem finns i anslutning. En separat begravningsplats ligger i stadens norra utkant. Socknen består av kuperad skogsbygd med odlingsmarken samlad kring Stångåns dalgång. Stadskärnan utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida träkyrka med salformad plan (inritad på 1685 års stadsplan). Riven i samband med att ny kyrka uppfördes troligen på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING: Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en utbyggd halvrund sakristia i öster samt ett torn i väster. II: De äldsta murpartierna i den befintliga kyrkan härrör från 1682-85. Enligt äldre fotografier utgjordes kyrkan av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr. Riven, förutom delar av östra muren i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. III: Kyrkans nuvarande planform härrör från en nybyggnad 1854-57, med återbruk av föregångarens murar i öster. Kyrkan uppfördes av byggmästare N Pettersson, Stallarp efter ritningar av byggmästaren Jonas Jonsson, Linköping, något omarbetade efter arkitekt Emil Langlet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De spritputsade fasaderna är avfärgade i grått och har sparsam dekor i vit slätputs, bestående av kvaderrustik, lister och omfattningar. Långhus och sakristia har stora rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett flackt kopparklätt sadeltak. Tornet har rundbågiga ljudgluggar, två på varje sida, och avslutas med en kraftig konsolfris; det kröns av en sluten lanternin med gavelfrontoner och spira. Ingång sker från tornets västsida, sidoingångarna mitt på södra respektive norra långsidan har rusticerade portalomfattningar och kröns av frontoner. Kyrkorummet har vitputsade väggar och kröns av ett flackt tunnvalv vilande på en kraftigt profilerad list. Altaruppsats, läktare och ursprunglig predikstol ritades av arkitekten Ludwig Hawerman 1857. Altartavlan, kopia av Westins Kristi förklaring, är målad av Sven Alfred Thörne och tillkom 1877. Predikstolen utbyttes redan 1899, vid arkitekten Hugo Hammarskjölds restaurering, mot den gamla kyrkans, utförd 1713 av Olof Wiström och Anders Cornelius. Åren 1898-99 försågs också interiören med dekormålning, vilken borttogs vid arkitekten Johannes Dahls restaurering 1935-36. 1964 genomgick kyrkan ytterligare en restaurering under ledning av Johannes Dahls arkitektfirma, Tranås.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter beslut 1846 och 1850 uppförd 1854-57 som ersättning för en stenkyrka, byggd 1682-85. Den äldre kyrkans äldsta mur ingår i den nuvarande kyrkan, uppförd av byggmästare N Pettersson, Stallarp efter ritningar av byggmästaren Jonas Jonsson, Linköping. Ritningarna något omarbetade av Emil Langlet. Invigningen förrättades 4 september 1859 av kontraktsprosten Arvid Moberger.

INLEDNING - Rektangulärt kyrkorum med rakt avlutat kor och halvrund sakristia i öster. Torn med huvudingång i väster. Även ingångar mitt på nord- och sydfasaderna. Den södra täcks dock interiört numera av en äldre altaruppsats. Separat, senare upptagen ingång till sakristian. Uppförd i sten, spritputsad samt avfärgad i grått med ljusare slätputs på omfattningar, lister och de nedre partierna av fasaderna. Kopparplåt på taket, ursprungligen zinkplattor.

EXTERIÖR - Byggd i tidtypisk klassicerande stil. Förutom några få avvikelser, bl a sluten lanternin istället för öppen, följdes Jonssons av ÖIÄ i några detaljer omarbetade ritning. Exteriört är kyrkobyggnadens sannolikt ej förändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Ursprungligen en tidstypisk inredning med undantag av orgelfasaden, som är byggs av Lars Wahlberg 1769 med dekor av Jonas Berggren. Altaruppställningen, liksom den ursprungliga predikstolen och läktaren ritad av Ludwig Hawerman 1857, tillkom dock troligen först 1877 samtidigt med altartavlan "Kristi förklaring", en Westinkopia målad av Sven Alfred Thörne. Predikstolen är sedan 1899 ersatt med en predikstol från gamla kyrkan, utförd 1713 av Olof Wiström och Anders Cornelius. 1857 års predikstolskorg finns numera i Barmshults kyrksal. Framför den södra portalen står idag en altaruppsats från 1701, även den från gamla kyrkan. Den öppna bänkinredningen tillkom vid 1935 års renovering. Den gamla orgelfasaden finns kvar, men är sedan 1956 kompletterad med ett ryggpositiv.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993