Stäng fönster Upplands Väsby kn, KYRKBYN 3:1 M.FL. HAMMARBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT Den nuvarande kyrkan föregicks sannolikt av en träkyrka. Omkring år 1200 eller något senare, uppfördes Hammarby kyrkas långhus med tillhörande lägre och smalare kor. Under 1300-talet revs koret och kyrkan förlängdes med en travé åt öster. Ett nytt och bredare kor byggdes till. Samtidigt tillfogades en sakristia i norr. Norrväggen mot sakristian uppfördes som en relativt tunn mur av tegel. Under 1400-talet tillkom ett vapenhus och långhuset försågs med valv. 1678 rasade korvalvet och långhusets östligaste valv, varpå de ersattes med kryssvalv med halvstenstegel. Samtidigt höjdes det östra gavelröstet till samma höjd som kyrkan i övrigt. Under 1700-talet genomfördes en rad mindre förändringar av kyrkobyggnaden som gav den ett mer tidsenligt utseende. Unikt är kyrkorummets avsaknad av fönster mot norr. Hammarby kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Förleden "hammar", i sockennamnet Hammarby, är i Uppland ett dialektalt ord och betyder "stenig backe" och liknande. Vid sjön Fysingens södra del, norr om Hammarby kyrka, har ett stort antal runristningar återfunnits. De vittnar om människans aktivitet redan under forntiden. En av dessa runristningar, ingår i den förhistoriska väg som belagts från Hammarby och norrut genom Skånela socken. Hammarby socken omnämns första gången 1291, men kyrkan började uppföras redan omkring 1200. Under 1600-talet grundades 13 säterier i Upplands Väsby, varav huvuddelen i Hammarby och Ed. Hammarby socken dominerades främst av herrgårdarna Stora Väsby, Lövsta och Torsåker. Socknens östra del däremot, karaktäriserades av skogsbygd med ensamgårdar och småbyar. 1809 grundades Löwenströmska sjukhuset strax nordväst om Hammarby kyrka. Sedan sjukhuset blev länslasarett 1876, har det byggts ut i flera etapper. Hammarby och Fresta utgjorde tidigare ett pastorat. De tre medeltida socknarna Ed, Hammarby och Fresta förenades till en storkommun 1952. De tre socknarna tillhörde Uppsala ärkestift till dess Stockholms stift bildades 1942. Hammarby kyrka har under de senaste åren framförallt använts som förrättningskyrka sedan Vilunda kyrka uppfördes i Väsby Centrum 1975. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Ahlstrand, J T, Arkitekturtermer, Lund 1976 Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250-1350, Uppsala 1987 Bratt, P, mfl, Upplands Väsby. Kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988 Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986 Henschen, I, och Tuulse, A, Sveriges kyrkor, vol 72, Vallentuna härad, västra delen, Stockholm 1954 Karlsson, A M, Kyrkorna i Hammarby. Upplands kyrkor - 198, Katrineholm 1986 Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Wallström, E, Hammarby kyrka. Antikvarisk kontroll, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Stockholms läns museum, Rapport 2004:15. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Hammarby kyrka är byggd i en sluttning ned mot sjön Fysingens södra strand. På platsen har sannolikt funnits en träkyrka tidigare. Klockstapeln från 1600-talet är placerad på en grusås väster om kyrkan på andra sidan landsvägen. Det är en medeltida, putsad gråstenskyrka med branta spånklädda sadeltak: enskeppigt långhus med rektangulär plan, något oregelbunden i väster, fyra kryssvälvda travéer, vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. Långhusets västra del utgjorde förmodligen långhuset till en mindre romansk kyrka från omkring 1200. Denna kyrka utvidgades åt öster, under förra delen av 1300-talet, och nuvarande kor och sakristia tillkom. Valven i den romanska delen murades omkring år 1400. Långhusets fönster förstorades på 1770-talet. Läktaren i väster byggdes som herrskapsläktare till familjen de Geer, senare ombyggd till orgelläktare. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996 |
