Stäng fönster Mörbylånga kn, SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA 1:1 SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Södra Möckleby kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster; vapenhuset, centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och de två utbyggnaderna i söder och norr täcks av sadeltak. Portalerna i väster och söder är rundbågiga; så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret, men dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den nya kyrkan byggdes 1850-51 av Peter Isberg med bibehållande av den medeltida kyrkans torn, vilket samtidigt ombyggdes i det inre och försågs med en ny överbyggnad i form av en lanternin. Mellan 1826-39 hade sammanbyggnad diskuterats med Smedby, men 1840 erhöll de båda församlingarna K Majts tillstånd att bygga var för sig. Grunden lades 1849 och kyrkan uppfördes efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Invigningen förrättades 28 september 1851 av prosten Erik Gustaf Brunér. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Sakristia mitt på nordväggen som pendang till vapenhus mitt på sydfasaden. Ingång genom tornet samt vapenhuset. Separat ingång till sakristian från väster senare upptagen. Murarna är upptagna av kalksten, spritputsade och avfärgade i vitt med slätputsade omfattningar och lister. Takmaterialet utgörs av tegel, på tornet och absiden dock av plåt. EXTERIÖR - Uppförd enligt 1848 års ritning med avvikelser endast beträffande lanterninen samt tornets fönsteröppningar. Lanterninen utfördes aldrig öppen, som ritningen avsåg. Idag är den beklädd med rödmålad plåt. Ovanligt nog för Öland hänger klockorna i tornet och inte i lanterninen. Få förändringar har skett sedan byggnadstiden. 1951 upptogs en separat sakristieingång och absidens fönster igenmurades. Dessa är numera endast synliga som en markering i exteriörens puts. INTERIÖR - Rummet täcks av ett tredingstak, som återfinns på Åboms ritning och som avsågs att bli kassetterat. Genom 1951 års renovering, då korets tre fönster igenmurades, har östpartiets ljusa öppenhet gått förlorad. Ursprungligen var ett kors placerat på altaret mitt för mittfönstret. Nuvarande altaruppsats är en rekonstruktion från 1983 av en altaruppsats från den gamla kyrkan, utförd 1749 av Peter Buschberg från Kalmar. Målningen föreställer Maria Magdalena vid Kristi kors. Ramverket är rekonstruerat 1983 med ledning av en teckning av N I Löfgren. Stenaltaret och altarringen tillkom vid 1951 års renovering. Altaret är dock sedan 1983 träbeklätt. Predikstolen är utförd av Jonas Berggren och målad av Anders G Wadsten 1780. Nummertavla av P Isberg 1851. Bänkinredningen är sannolikt helt från 1951, medan läktaren härstammar från kyrkans byggnadstid. Orgeln, med fasad ritad av Axel Lindegren, tillkom 1903. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
