Stäng fönster Gotland kn, KRÄKLINGBO HAJDEBY 1:15 HAJDEBY 1:15 I KRÄKLINGBO (HAIDBY)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HAJDEBYGÅRDARNA OCH TORSBURGEN - De tre gårdarna vid Hajdeby (äv Hajdby, Hejdeby) i Kräklingbo ligger på rad alldeles intill varandra invid grusvägen mot Torsburgen, nordens största fornborg (ca 1,15 km2 stor), som ligger en dryg km söder om Hajdebygårdarna. Torsburgen ligger på en klint och har sannolikt byggts på i omgångar under 200-900 e kr. Efter detta har den dessutom fungerat som stenbrott för gårdarna. Byggnaderna vid Hajdeby stammar huvudsakligen från 1700- och 1800-talen och är nästan uteslutande i sten. Gårdarna är inramade av ett av öns mäktigaste hägnadssystem med bandtunar. Tidigare låg gårdarnas inägor, bestående av ängs-, hag- och åkermark, inneslutna i ett rikt skogslandskap. Efter en omfattande skogsbrand 1992 omges Hajdebygårdarna till stor del av ca 1000 hektar tämligen öppen hedmark. GÅRDSHISTORIK - Järnålderns bebyggelse låg ett par hundra meter NV om dagens Hajdeby. Spridda lämningar efter bebyggelse i form av husgrunder påträffas i de omgivande markerna. På Litorinavallen, invid Storängen finns spår efter nyare bosättning: Här ligger en nära kvadratisk, hög husgrund, sannolikt av medeltida ursprung. På "tomten" står en mängd åldriga äppelträd, vilka också utgör vittnesbörd om forntida bebyggelse. Vikingatida boplatser har inte påträffats. Kanske hade man redan då flyttat upp på den flacka höjdsträckningen, där nuvarande bebyggelse finns. Den tidigast kände gårdsägaren var en senmedeltida storman, Olof Haidby, som rådde över vidsträckta ägor. År 1482 säljer denne ett stycke Norrlanda-äng till Norrlanda kyrka. Olof Haidby låter höra av sig igen år 1499, då han i egenskap av "Landesdomer auf Gotland" för sista gången kvitterar ut, räntan för handelsfaktoriet Gütenhof i Reval (nuvarande Tallinn). Vid 1600-talets mitt var Hajdeby fortfarande en sammanhållen gård. 1683 är gården kluven i två parter, efter ett generationsskifte. Den större gården i norr, innefattade ¾ av den ursprungliga ytan. Hajdebygårdarnas bebyggelse såg väsentligt annorlunda ut på 1600-talet. Bebyggelsen bestod av spridda trähus under faltak. Fähusen, även de i trä, fanns i låga längor, med tak täckta av ag. Inget av detta finns kvar. Uppdelningen i tre fastigheter uppkom på 1710-talet. Den större, norra parten, delades vid ett arvskifte mellan två bröder. Det är följaktligen då de tre nuvarande gårdsparterna uppkom. Vid början av 1800-talet var gårdarna tätt sammanflätade och trångboddheten samt den tätt placerade bebyggelsen svåruthärdlig. Dessutom gick landsvägen över alla tomter och behövde flyttas. För att avhjälpa problemen genomfördes 1818 en gårdstomtreglering med en omfattande omflyttning av gårdarnas bebyggelse. Endast ett fåtal av husen på kartan finns kvar, men delar av husen ingår sannolikt i de nu befintliga manbyggnaderna. År 1820 genomfördes ett storskifte som i viss mån reglerade inägorna. Efter 1850-talet styckades även ett antal mindre torphemman av från fastigheterna. Detta kom att splittra upp och sprida ägandet, varför ett laga skifte slutligen genomfördes 1964. De tre ladugårdarna vid Hajdebygårdarna uppfördes under 1870-talet. I trakten har funnits en större linbastu av sten, som nu är helt borta. Söder om gårdarna har det även funnits sojde och kalkugn. Norr om gårdarna står ruinen av en väderkvarn från 1800-talets andra hälft. Gårdarna har även haft fiskerätter med utgångspunkt från flera platser, utanför Östergarnslandet. Mellan åren 1925-34 ägs gården av professorn i folklivsforskning, Nils Lithberg. Han hade då köpt Hajdeby, som var hans mors fädernesgård. Fastigheten präglas idag till stora delar av denna period. Bl a lät Lithberg inreda och dekorera manbyggnadens övervåning, södra flygeln, f d brygghuset förlängdes, inreddes med kök och pigkammare och anslöts till manbyggnaden. Den norra flygeln, f d smedja och drängkammare, inreddes med gästkammare. Även det uppmärksammade herrskapsdasset i sten uppfördes under professor Lithbergs första år på Hajdeby. När professor Lithberg dog, 1934, togs gården över av hans syster Judith, som var lärarinna i Kräklingbo skola. Judith dog 1978 och då övertogs gården av syskonen Lithbergs kusin som huvudsakligen brukade den som fritidsboende. Han gjorde inga större förändringar på fastigheten. Under det sena 1900-talet genomfördes flera restaureringsinsatser på byggnaderna, till stor del för byggnadsvårdsmedel. 1985 blev Hajdeby 1:15 och den södra parten, Hajdeby 1:45 förklarade som byggnadsminnen. 2000 såldes gården av kusinens dödsbo. De nya ägarna har genomfört en rad restaureringar, huvudsakligen på manbyggnaden. GÅRDENS NUVARANDE BEBYGGELSE - Hajdeby 1:15 är den mellersta av de tre Hajdebygårdarna. Bebyggelsen, som huvudsakligen härstammar från 1700- och 1800-talen, består av sex byggnader, samtliga huvudsakligen i sten. På lillgården finns manbyggnad, två parställda flyglar och ett "herrskapsdass". Dasset är gårdens yngsta byggnad, uppförd 1924-25. På storgården finns en stor ladugårdslänga som sträcker sig utmed grusvägen till Torsburgen. Vinkelställd mot ladugården finns ladugårdsflygeln, en byggnad med flera funktioner såsom magasin, vagn- och vedbod samt avträde för tjänstefolket. Ekonomibyggnaderna ramar in den gräsbevuxna storgården som avgränsas mot lillgården av ett smidesstaket på gjuten sockel samt en kortare sträckning med kalkstensmur. Gårdsinfarten löper snett in från vägen i nordost, mellan ladugården och ladugårdsflygeln. Den södra Hajdebygårdspartens bebyggelse består av en manbyggnad i sten under tegeltak från ca 1860, ett 1700-tals brygghus i sten under spåntak och ladugård med tröskhus i sten från 1800-talet under f.d. spåntak, numera plåttak. KÄLLA: Kulturhistorisk beskrivning, Kräklingbo Hajdeby 1:15, Länsmuseet på Gotland, 2005-05-09. Dnr AD-2005-0425 |
