Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY ÖSTERMUR 28 KV ÖSTERMUR 28

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 28 - Fastigheten Östermur 28 är belägen på den mellersta delen av kvarteret, där detta breddas och sträcker sig längre västerut från ringmuren än i övrigt. Fastigheten angränsar i väster till Östra Tullgränd och i öster till ringmuren. Dess västra del har varit bebyggd åtminstone sedan 1697 vilket är mycket tidigt för området. På 1697 års karta benämns den västra delen av nuvarande fastighet som tomt nummer 321 och bebyggd med en stuga av trä med tillhörande kålgård. Vid 1700-talets andra hälft utgjordes fastigheten av tre tomter, Klinteroten IV:179, 180 och norra delen av 182. Enligt husklassifikationen 1785 var samtliga tre tomter obebyggda. Fastighetsgränserna i området som idag utgör Östermur 28 och 29 har förändrats under 1800- och 1900-talet, inte förrän 1955 bildades de nuvarande gränserna. Vid den här tiden avstyckades den nordöstra delen av Östermur 29 och kom istället att tillhöra Östermur 28.
Under 1800-talets andra hälft bebyggdes fastigheten med, den idag befintliga huvudbyggnaden, en tidstypisk större parstuga med flera lägenheter. Denna, en reveterad skiftesverksbyggnad under skivtäckt plåttak, är placerad i den västra delen med långsidan längs Östra Tullgränd. Mot gården, på den östra långsidan, finns ett utanpåliggande, eternitklätt trapphus.
Fastighetens övriga bebyggelse utgörs av två gårdshus. Det ena är placerat vid den norra gränsens mellersta del och uppfördes troligen i samband med huvudbyggnaden. Det andra ligger vid den södra gränsen och är från tiden kring sekelskiftet 1900. Fastigheten avgränsas mot gaturummet i väster av en körport med överliggare. Mot norr avgränsas den av både plank och mur samt mot söder av staket och plank. Den del av tomten som tillkom 1955 står obebyggd och utgör en för området väl tilltagen gårdsyta med ringmuren som fond mot öster. Trädgården är gräsbevuxen och har planteringar i rabatter samt flera fruktträd. Bitvis är gården belagd med kalkstensflis och gatsten.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512