Stäng fönster Säffle kn, GILLBERGA PRÄSTGÅRD 2:1 GILLBERGA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - GILLBERGA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2311, 1900: 2746, 1995: 1037 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett markant läge i den uppodlade sprickdalen mellan Byälven och Lillälven och ovanför den utdikade Gillbergasjön norr om Säffle. Fornlämningar, bl.a. storhögar och ett gravfält i anslutning till kyrkan, visar på områdets betydelse under järnåldern. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare absidkor i öster, vars absid inrättats till sakristia, samt torn i väster. I den nuvarande kyrkans östra del återstår murarna efter en romansk absidkyrka, troligtvis uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal och en av mycket få bevarade i Värmland. Kyrkan förlängdes i väster 1731-33. Som byggmästare verkade domkyrkoarkitekten Christian Haller. Vid denna genomgripande ombyggnad raserades även den ursprungliga triumfbågen och skiljeväggen för sakristian tillkom. Västtornet tillbyggdes 1837-40. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Även om kyrkans murar till stor del är medeltida, präglas exteriören framförallt de förändringar som företogs under 1700- och 1800-talen. De vitputsade murarna genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar och långhus och kor har gemensamt, valmat sadeltak. Ingången är förlagd i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Kyrkans interiör förändrades under det sena 1800-talet, bl.a. tillkom ny bänkinredning 1887. Vid restaureringen 1940-41 under ledning av arkitekt Einar Lundberg, avlägsnades dock flera av 1800-talets tillägg. Vid sistnämnda tillfälle konserverades även de äldre inventarierna. Av dessa härrör altaruppsatsen från 1665 och predikstolen från 1736; den sistnämnda utförd av Nils Falk och Hans Georg Schüffner. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. |
