Stäng fönster Östersund kn, LOCKNE PRÄSTBORD 1:2 LOCKNE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - LOCKNE BEFOLKNINGSTAL - 1805: 846, 1900: 1674, 1995: 1699 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i en sluttning i skogsmark nära Storsjöns sydöstra del. Miljön kring kyrkan ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde. RASERAD KYRKA / RUIN - I: En murad kyrka, sannolikt från äldre medeltid, revs vid den nuvarande kyrkans uppförande, troligen med undantag av sydmuren. Flera arkivaliska källor vittnar om att kyrkan hade ett smalare kor. En planskiss utifrån summariska iakttagelser 1935 av framkomna grundmurar antyder ett rektangulärt långhus med en liten utbyggnad vid östgaveln, asymmetriskt förskjuten åt norr. Ett murat västtorn av okänd ålder omtalas redan 1695. Enligt en beskrivning av kyrkan 1775 fanns även en murad sakristia. Ett vapenhus skall ha uppförts i sten som ersättning för ett äldre timrat, troligen före 1735. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan, uppfördes 1791-93 av byggmästare Simon Geting efter egen ritning, delvis med återbruk av äldre murar. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i öster samt västtorn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan, som är hållen i det sena 1700-talets nyklassicism, har vitputsade murar med stora rundvälvda fönsteröppningar. Långhus och sakristia täcks av valmade sadeltak, tornet av kupolhuv med fyrsidig lanternin, krönt av lågt pyramidtak. Ingång i väster samt mitt på långhuset sydsida, före 1935 även i norr. Kyrkorummet täcks av valmat vitmålat tunnvalv av trä. Innerväggarna är vitputsade med grå pilastrar mellan fönstren. Altaruppställningen påbörjad 1797 av Johan Edler d.ä., färdigställd av sonen Jonas Edler och delvis förändrad 1881 av Johan Edler d.y., som också målat altartavlan. Altarväggens skenarkitektur och draperier målades 1794 av Jonas Wagenius. Rikt förgylld predikstol med snidat draperi sannolikt skuren av Johan Edler d.ä. 1793-95. Sluten bänkinredning och orgelläktare i väster från byggnadstiden, den medeltidsinspirerade orgelfasaden från 1884. En mindre läktarunderbyggnad från 1966-67 utvidgades 1997. Kyrkan restaurerades 1881 av Johan Edler d.y., varvid valvet försågs med målade gördelbågar, borttagna 1935. Restaureringar har sedan genomförts 1912-13 efter förslag av arkitekt Sigurd Curman och 1935 efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Restaureringsåtgärder har också utförts 1966-67 under ledning av byggmästare E. G. Lindahl, Östersund, och 1997 efter förslag av arkitekt Åke Månsson, Östersund. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Lockne kyrka har troligen föregåtts av minst två kyrkor, varav åtminstone den ena medeltida kyrkan låg på samma plats som den nuvarande, på en höjd vid Locknesjön. Den nya kyrkans grund lades våren 1791 efter ritningar av byggmästaren Simon Geting. Ämbetets revision av Getings ritning negligerades. Uppbyggnaden var slutförd 1793, varefter följde inredningsarbeten. Snickarna Olof Olofsson, Haxäng, och Johan Lindstedt utförde träarbetena. Kyrkan tycks ha byggts delvis runt den gamla, som revs först 1793. Invigningen av den nya kyrkan ägde rum i januari 1797. En nyklassicistisk stegport byggdes 1842 av Anders Bertilsson i Haga framför västingången. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och vidbyggd sakristia i öster och torn i väster. Ingång genom torn samt mittingång på södra långsidan. Motsvarande portal på nordsidan är interiört igenmurad. Separat senare upptagen ingång till sakristian från söder. Materialet är gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Äldre murar ingår i sydmurens mitt. Lanternin av trä. Fasaderna spritputsade i vitt med slätputsade omfattningar. Grå putsad sockel. Takbeläggningen skiffer, svartmålad kopparplåt på tornet. Ursprungligen var taken spåntäckta. EXTERIÖR - Följer Getings ritning förutom att småfönster saknas på tornets syd- och nordsida strax över dess gördelgesims samt att slutsten saknas över tornluckorna. Välbevarad sedan byggnadstiden med undantag av byte av takmaterial samt att portarna kopparbeklätts på 1840-talet. INTERIÖR - Innertaket tunnvälvt i trä, vitmålat med en profilerad gråmarmorerad taklist. Väggar vita med grå pilastrar mellan fönsterna. Altaruppställningen är från 1797 av Johan Edler d.ä., boende på orten, och färdigställd av sonen Jonas Edler. Den omarbetades och förminskades av Johan Edler d.y. 1881 varvid även altarkorset med törnekrona avlägsnades samt de två stora förgyllda flankerade änglarna utförda av Jonas Edler. Bakomvarande öppning igensattes. Nuvarande altartavla av Johan Edler d.y. med motivet "Jesus hudflänges" efter gravyr av Gustave Doré. Hela korväggen, även bakom altaruppställningen, är dekorerad med skenarkitektur och draperimålning utförd 1794 av Jonas Wagenius. Den rikt förgyllda predikstolen med sitt snidade draperi är med största sannolikhet skuren av Johan Edler d.ä. åren 1793-95. I koret ett märkligt ståndur med urverk av torparen Nils Andersson, Lockne, och rikt utsirat fodral av Johan Edler d.y. från 1853. På nordsidan, framför tvärgången, dopplats med altaruppställning i barockstil snidad någon gång mellan åren 1670 och 1682 av Anders Olsson i Hållborgen. Dopängel snidad av Johan Edler d.ä. 1796. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter med de gamla, numrerade dörrarna tillverkade av Lars Hansson i Tand. Delvis modern färgsättning. Läktaren tillkom 1794. Orgelfasaden tillhör 1884 års orgel, verket byggt 1966-67. Diskret läktarunderbyggnad. Trots viss förändring har kyrkorummet bevarat sin ursprungliga karaktär med högklassig inredning och dekormålning. I sakristian en soffgrupp i nyrokoko snidad av Johan Edler d.y.. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland |
