Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falköping kn, MARKA 10:1 MARKA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - MARKA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 449, 1900: 498, 1995: 179

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge 1,5 km sydost om Mösseberg nära större väg. Till kyrkomiljön hör ett missionshus från 1900-talets början samt ett skolhus uppfört 1931. Strax nordväst om kyrkan står en brädfodrad och rödmålad klockstapel. Marka socken ligger väster om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus, smalare och rakt avslutat kor, sakristia på korets nordsida och rymligt vapenhus framför långhusportalen i norr. Kärnkyrkan är uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Av ett sekundärt tillbyggt västtorn av långhusets bredd återstår nu endast bottenvåningen (västtornet nedmonterat till långhusets takfot 1750, varefter klockstapeln restes). Västtornets egenskaper tyder på att det tillbyggts redan under äldre medeltid. Sakristian är av okänd datering, men kan möjligen tillbyggts senare under medeltiden. Vapenhuset uppfördes 1750 med återbruk av mursten från det raserade tornet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören får nu sin prägel av den romanska kyrkans resliga murstomme och de skilda takfallen (takstolen är ännu bevarat över långhuset, medan korets murar vid okänt tillfälle förhöjts). Iakttagelser vid fullständig putsavknackning och murverksdokumentation 1995 tyder på att västtornets övre våningsplan ursprungligen haft något indraget murliv. Vid grävningar under kyrkans golv 1914 gjorde intressanta iakttagelser av tornets funktion. Strax väster om tornbågen påträffades ett dopfuntsfundament, troligen på ursprunglig plats. Längs tornets innerväggar löper en murfast bänkavsats. Det medeltida dopkapellet har upplysts av en ännu bevarad fönsteröppning i norr, med trepassformat överstycke. Bottenvåningen täcks av ett tunnvalv och förbindelsen med tornets övre våningsplan har skett via en trång murtrappa i väster. Medeltidskyrkans igenmurade sydportal är markerad i putsen, medan motsvarande portal i norr fortfarande nyttjas. Sekundärt inslagna kryssvalv i långhus och kor, troligen senmedeltida. Vid återkommande restaureringar under 1900-talet har fragmentariska målningsrester från medeltiden och sent 1700-tal påträffats, de senare troligen utförda av målaren Mathias Hasselberg. En bevarad läktarbarriär från 1776 finns nu uppsatt i kyrkorummet (läktaren nedmonterad vid restaurering 1913-14 efter förslag av arkitekt Anders Roland). Predikstol från sent 1600-tal eller 1700-talets första hälft. Altaruppsats från 1743. Sluten bänkinredning från 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.