Stäng fönster Linköping kn, FLISTAD 9:1 FLISTAD KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården ursprungligen växt fram kring Flistads första kristna kyrka. En möjlig rest från denna tid är en runsten från mitten av 1000-talet. Den uppges dels ha legat under klockstapeln och dels varit inmurad i vapenhuset och står numera på kyrkogården. Texten lyder: ”Sirun raisti stain eftir Austin asbiarn fadur sin”. Sirun reste stenen över Åsbjörn sin fader. Stenen visar ett kristet kors och Åsbjörn torde alltså ha tillhört den första kristna generationen i trakten. Förutom runstenen finns ingenting som minner om äldre begravningsskick eller några uppgifter om kyrkogårdens utveckling förrän en bit in på stormaktstiden. Eftersom kyrkogården utfylldes kraftigt på 1800-talet kan det dock finnas bevarade äldre gravar djupt under den nuvarande ytan. Från mitten av 1600-talet är ett fragment av en kalkstensvård, visande Marcuslejonet som Sune Ljungstedt dokumenterade på 1980-talet. Möjligen är också en av de två gravbrädor som förvaras i tornet från 1600-talet, här gör en skada att datumet fallit bort, men av textens innehåll framgår att den tillhör 1600-tal eller tidigt 1700-tal. I Flistad kyrkas torn finns ytterligare en av de gravbrädor som förr måste ha varit de vanligaste inslagen på kyrkogårdarna, men som nästan aldrig har bevarats i motsats till sina samtida kalkstensvårdar. Från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet finns flera vårdar bevarade på kyrkogården. De är med ett undantag uppställda på södra kyrkomuren. Samtliga finns avritade och beskrivna av Sune Ljungstedt (se bilaga). Norr om sakristian ligger en gravhäll av röd kalksten med längre text ”Den 13 Augusti 1799, tolkade saknadens tårar starkare, pastorskans, Petronella Johanna Palmaers, född Rosenquist, minne, än stenen som påminner vandraren, at, Detta är dygdens minnesvård, År 1832 den ): Febr, återförenades makarna, då stoftet af contraktsprosten, Mgr P:A:Palmaer, efter 34. års ensamvandring, här nedgömdes.” En jämförelse mellan storskifteskartan från 1767 och lagaskifteskartan från 1836 visar att kyrkogården utvidgats. Troligen har detta skett vid omläggandet av kyrkogården på 1830-talet. Utvidgningen har inneburit att den vinkel som funnits på västra sidan av kyrkogården till dels rätats ut. Detta är idag tydligt avläsbart i de murskarvar som syns på västra kyrkogårdsmuren. På 1830-talet höjdes marknivån på kyrkogården och i samband med ombyggnaden omgestaltades ingången. Putsade grindstolpar med järnsmidesgrindar härrör från denna ombyggnation. Omläggning av kyrkogårdens södra och östra del påbörjades under hösten 1962. Arbetet krävde bl a flyttning av gravvårdar och fällning och bortskaffande av överflödiga träd i planteringen runt kyrkogården. Omläggningen planerades av trädgårdskonsulent Erik Lind och hösten 1963 var arbetet färdigt. |
