Stäng fönster Ånge kn, FRÄNSTA 6:1 TORPS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - År 1779 fattades beslut om, att en ny kyrka skulle byggas i Torp och 1781 bestämdes, att den skulle ligga på den gamla kyrkans plats, den medeltida kyrkan skulle kringbyggas innan den revs. Förslagsritning visar dock att den äldre kyrkan skulle sammanfalla med den nya kyrkans västra del fram till korsarmarna. Arbetet med den planerade nya kyrkan igångsattes 1782. Ritningarna var utförda av Olof Tempelman 1777. Byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle och bygget leddes av hans verkgesäll Johan Christopher Loëll. Invigning skedde den 13 november 1785 av prosten Pehr H Wasenius. Tornöverbyggnaden, ritad av C F Ekholm, tillkom 1883 efter det att den gamla förstörts av ett blixtnedslag. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med korta breda tvärskepp. Kor och torn i öster samt sakristia i tornfoten. Delvis indragna trapptorn på ömse sidor om tornet. Ingång på västgaveln och i södra korsarmen. Separat senare upptagen ingång i nordöstra vinkeln mellan kor och sakristia samt en ursprunglig ingång till torntrappan. Planen uppvisar bredare och kortare korsarmar än vad godkänd ritning anger. Den senare avsåg en förlängning av befintligt långhus med korsarmar och nytt korparti. Förutom i långhuset överenstämmer ej heller fönster- och portalplaceringar med Tempelmans förslag. Materialet är gråsten med tegel i valv, fönster- och dörromfattningar. Eventuellt kan medeltida murar ingå i långhuset. Fasaderna vita och slätputsade. Yttertaket belagt med tjärad spån, spiran med kopparplåt. EXTERIÖR - Exteriören avviker delvis från approberad ritning. Tempelman hade avsett ett helt valmat tak, istället blev endast röstet valmat. Korsarmarnas rusticerade omfattningar kring portaler och ovanliggande små rundbågade fönster utfördes ej. Norra korsarmens portal ersattes istället med tre fönster och på den södra korsarmen motsvarades dessa av en mittportal med flankerande fönster. Över portalen ett litet rundfönster. Beträffande tornöverbyggnaden följde man ursprungligen Tempelmans förslag med hårlemanhuv och öppen lanternin avslutad med en flersprångig huv. Sedemera tycks den öppna lanterninen ha blivit täckt innan den brann. Dagens tornöverbyggnad tillkom 1883. Fönstrena är ovanligt små i höga djupa nischer i kyrkans ytterfasader. Från början tycks fönstrena ej ha varit rundbågiga. INTERIÖR - Det ljusa kyrkorummet med sina tvärskepp täckes av tunnvalv med gördelbågar som utgår från kopplade pilastrar utmed väggarna. Runt väggarna löper en profilerad taklist. Korväggens övre parti upptas av en grisaillemålning föreställande "Det himmelska Jerusalem" utförd 1925 av Yngve Lundström. Altaruppställningen, förfärdigad 1852 av Gustaf Mauritz Kjellström från Gävle, består av vita kanellerade kolonner med förgyllda kapitäl, som bär upp en rundbåge med inskriften "Det är fullkomnat" och sju änglahuvuden samt ett krön av en strålsol. Altartavlan är övertagen från den gamla kyrkan och föreställer "Korsnedtagningen", målad av Carl Hofverberg 1749. Den var ursprungligen innefattad i en samtida inramning av vilken delar finns bevarade. Mellan åren 1852-1990 var hela korväggen dekorerad med skenperpektivmålning, troligen utförd av Kjellström. Även den äldre kyrkans predikstol, snidad av Gregorius Raaf 1690, brukades till att börja med i den nya kyrkan. Den nuvarande predikstolen ritad av Johan Adolf Hawerman är samtida med altaruppställningen och utförd av samma mästare. Vid renoveringen 1925 inreddes norra korsarmen till dopplats. Y Lundström målade då väggen över fönstren i grisaille med motivet "Kristus välsignar barnen" och i det mellersta fönstret ett kors med grönskande vinrankor. Dopplatsen har på 1780-talet åter förlagts till koret och norra korsarmen används numera som lillkyrka. Öppen bänkinredning från 1900. I norra korsarmen, lillkyrkan, lösa stolar. Läktare från byggnadstiden, ursprungligen fanns det även en läktare i södra korsarmen. Orgelfasaden är från 1828, orgelverket från 1966. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
