Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Värnamo kn, NYDALA 2:1 NYDALA KYRKA (KLOSTERKYRKAN) OCH BONDKYRKAN

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogården torde ha medeltida ursprung och använts som gravplats
av munkarna. Cistercienserkyrkogårdarna ligger som regel norr
om klosterkyrkan eftersom sydsidan upptas av klostret. Kyrkogård
för församlingen blev den först när denna uppstod efter reformationen.
Troligen användes då Bondkyrkan eftersom klosterkyrkan
låg i ruiner, Bondkyrkan kallas också på en avmätning från 1718
för ”gamla kyrkan”. Efter iståndsättandet av klosterkyrkan 1688
blev denna ”nya kyrkan”. Bondkyrkan lämnades att förfalla. Ännu
på 1800-talet stod en klockstapel i kyrkogårdens nordvästra hörn,
uppförd på 1680-talet. 1718 tycks kyrkogården ha fått den utsträckning
som den behöll till mitten av 1900-talet, något utvidgad åt
norr. Redan på Erik Dahlbergs teckning för Suecia Antiqua syns
att kyrkogården omges av en kallmur, till vilken material hämtats
från klostrets ruiner. På kyrkogården syns diverse spridda träkors. I
murens väststräckning syns på 1718 års karta en stiglucka. Kyrkogårdens
vildvuxna ängskaraktär bestod troligen ända in på 1900-talet.
Någon gång under sent 1700-tal eller under 1800-talet planterades
en trädkrans av främst lönn. På ett fotografi från 1920 syns hur gravstenarna
norr om kyrkan står tämligen oordnat i högt gräs mellan
små gravkullar. Öster om kyrkan hade dock kring sekelskiftet ordnats
med grustäckta familjegravar inhägnade av ligusterhäckar.
1931 ordnades kyrkogården efter ett förslag av gillesträdgårdsmästare
Edvin Samuelsson, Klevshult. Den ojämna stora ytan norr om
kyrkan jämnades och gamla gravkullar borttogs. Kvarteret ordnades
med ensam- och familjegravar i nord-sydliga rader med rygghäckar
av måbär. En del av de då ännu få gravstenarna fl yttades för att få
räta led. Gravarna kom hädanefter att grävas i linje, kronologiskt.
Istället för grusgångar valdes gräs mellan raderna. Ytan längs norra
kyrkogårdsmuren avsattes helt för familjegravar.
1950–51 utgrävdes klosterruinen under ledning av landsantikvarie
Gunnar Svahnström och de kvarvarande murresterna från klosterkyrkans
västgavel säkrades. De upp till två meter höga rasmassorna
innanför gaveln avlägsnades och ytan grusades efter partiell utgrävning.
Samtidigt iståndsattes Bondkyrkan för att brukas som bisättningskapell.
1957 utvidgades kyrkogården åt norr efter ett förslag
av trädgårdsarkitekt Sylvia Gibson, FST. Ytan var tidigare trädgård
till den då rivna skolan. Den nya kyrkogårdsdelen utfördes i två
terrasser med behållande av gamla kyrkogårdsmuren. Vid samma
tillfälle ordnades en parkering väster om kyrkogården. I samband
med arkitekt Ragnar Hjorths restaurering av klosterkyrkan 1967
nedtogs större delen av kyrkogårdens trädkrans på initiativ av Riksantikvarieämbetet,
syftet var att bättre lyfta fram kyrkan. I tämligen
sen tid har större delen av grusbäddarna och häckarna avlägsnats
från köpegravskvarteret längs östra och norra kyrkogårdsmuren.
2005 gjordes en smärre kyrkogårdsutvidgning åt väster från 1957
års kvarter. Inom denna del inrymdes en asklund.