Stäng fönster Göteborg kn, BERGUM 19:1 BERGUMS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - BERGUM BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 782, år 1900: 1096, år 1995: 2863 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger relativt avskilt på berg i utkanten av tätorten Olofstorp. Läget är högt och fritt mellan flera mindre vattendrag i Lärjeåns dalgång. Längs vattendragen är odlingsmarken belägen och halvannan km mot norr möter bergsområdet Vättlefjäll. Bergum ligger nordost om Göteborg och är idag en förort till staden. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare, rakavslutat kor, vidbyggd sakristia i norr samt vapenhus i väster. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkans byggnadshistoria är osäker, men möjligen är korkyrkan i sin helhet medeltida; långhus- och kormurarna ligger emellertid inte i förband. Vapenhuset tillbyggdes 1775 och sakristian 1925, den senare efter ritningar av arkitekt Johan Jarlén. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar, förstorade i senare tid. Interiören fick i huvudsak sin nuvarande karaktär vid en genomgripande restaurering 1956-57 efter förslag av arkitekt Melchior Wernstedt, då avsikten var att fasthålla och framhäva kyrkorummets äldre stilkaraktär. De fragmentariskt bevarade kalkmålningarna på långhusets och korets väggar härrör sannolikt från 1600-talet och är tämligen unika i sitt slag. Kyrkorummet präglas emellertid till största delen av det sena 1700-talet (1775- 78). Över såväl långhus som kor slogs brädvalv, smyckade med figurativa målningar av Mathias Hasselberg och Marcus Hammerdal. Den förstnämnde svarade även för förnyelsen av kyrkans fasta inredning (altaruppsatsen innerhåller emellertid äldre delar). Predikstol från 1796. Kyrkorummet framstår efter 1950- talets restaurering som ett representativt och välbevarat exempel på det sena 1700- talets kyrkorum, präglat av kvardröjande stildrag. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
