Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Strängnäs kn, FOGDÖ PRÄSTGÅRD 4:1 FOGDÖ KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - FOGDÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1322, år 1900: 1210, år 1995: 574

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid Mälaren och är sedan länge fastland. Kyrkan ligger på ett impediment i ett uppodlat landskap. Fogdöns centrala del är riksintresseområde för kulturmiljövården. Ett nunnekloster av cistercienserorden etablerades i Fogdö vid 1100-talets utgång. Sannolikt har den alltjämt fungerande, medeltida sockenkyrkan under 1100- och 1200-talen även haft funktion som klosterkyrka. Vid 1200-talets slut torde konventet ha flyttat till Vårfruberga kloster som då stod färdigt, cirka 3 km nordost om sockenkyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett långsträckt och rakt avslutat långhus, korpartiet i öster flankeras i norr av en rymlig sakristia och i söder av ett gravkor, det så kallade Bergshammarkoret. Torn i väster. Långhuset och det sannolikt i förband murade västtornet kvarstår efter den äldsta stenkyrkan, uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal. Kyrkan har haft för byggnadstiden ansenliga dimensioner. Påträffade grundmurar visar att det i öster har funnits ett smalare kor, vars utformning i öster dock är okänd. Sannolikt under 1200-talets mitt eller senare hälft förlängdes kyrkan avsevärt österut, den fick då sin nuvarande, salformade plan. Vid 1600-talets mitt uppfördes gravkoret för familjen Posse på Bergshammar. Befintlig sakristia tillbyggdes 1664, likaså på familjen Posses bekostnad. I samband med en restaurering 1889 tillbyggdes ett trapptorn på medeltidstornets norra sida.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är putsad och avfärgad i vitt. Ingångar via tornet och i långhusets sydvästra del. Medeltidskyrkans sydvästportal har sitt ursprungliga läge. Strax öster därom finns en igenmurad portal, i muntlig tradition kallad nunneportalen. Vid 1400-talets slut murades östgaveln om i tegel och försågs med dekorativa blinderingar. Tornet förhöjdes med en våning, likaså med mönstermurning i tegel. Den med korombyggnaden samtida trefönstergruppen i öster förenades 1656 till ett enda fönster. Bergshammarkorets lanterninkrönta huv ersattes under 1800-talet med ett enkelt sadeltak. Tornets befintliga ljudgluggar och den nygotiska västportalen härrör från restaureringen 1889. Kyrkorummet präglas av de ståtliga, under 1400-talet inslagna valven. Betydande rester av kalkmålningar är bevarade framförallt på långhusets norra vägg. Målningarna som framtogs vid en restaurering 1936 är tillskrivna den så kallade Fogdömästaren och dateras till 1430-tal. Kyrkan äger flera medeltida träskulpturer. Från 1600- och 1700-talet återstår åtskilliga gravminnen samt en välbevarad fast inredning av hög kvalitet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.