Stäng fönster Mariestad kn, MÅRDEN 6 BERTHA PETTERSSONS HUS
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Det Gamla Torget har alltsedan Mariestad grundades 1583 varit stadens centrum för handel och hantverk. De första 12 årens skattefrihet stimulerade stadens utveckling. De förnämsta köpmansgårdarna och rådhuset blev lokaliserade invid torget. All mark inom staden skulle enligt privilegiebrevet vara indelad i odaltomter. Det innebar att varje tomt hade oskiljaktig andel i åkerjorden och i området med kålgårdar i stadens utkanter. Rätten att köpa och sälja jord var strängt reglerad ända fram till 1881. Så småningom blev det endast bemedlade personer, som hade möjlighet att skaffa sig tomter. En stor stadsbrand ödelade 1693 det mesta av den äldsta stadsbebyggelsen. Branden startade i kvarteret norr om nuvarande kvarteret Mården. Hur husen såg ut i detalj före branden vet vi inte. Troligtvis var det låga träbyggnader. Lokaliseringen av dem vid tiden 1687 kan vi ana oss till av lantmätare Magnus Filmers kartering från detta år. Tomternas nummer visar, att bebyggelsen sannolikt först växte fram i kvarteren runt Stora Kyrkogatan. Kvarteret Mården har kontinuerligt varit bebyggt med handelshus. De ursprungliga stora tomterna 1 och 2 vette mot torget. Tomterna 3 och 4 var mindre till ytan. De hade sina kortsidor mot Stora Kyrkogatan. Efter stadsbranden rätades kvartersgränserna upp till de avbrunna tomterna. Gatunätet fick den då moderna formen av ett rutnät. Stadsplanen, som hade fastställts av kung Karl IX, stakades omgående ut efter katastrofen av lantmätare Sven Broddesson. Tomtnumreringen ändrades. Tomt nr 1, kvarterets västra halva, delades till 77 och 76. Tomt nr 2, kvarterets sydöstra del, som omfattar Bertha Pettersons hus, ändrades till 78. Tomterna nr 3 och 4 i kvarterets nordöstra del blev till 79. Nya hus uppfördes. Gamla grunder återanvändes där det var möjligt. Huset i hörnet av Kyrkogatan-Komministergatan byggdes på grunden av ett äldre hus på fd. tomt nr 4. I samband med en genomgripande restaurering av stiftelsens hus på tomterna 78 och 79 på 1970-talet, upptäcktes att torget har ytterligare ett lager med kullerstensbeläggning ca en halv meter under nuvarande marknivå. Torghusets entrétrappa var också högre. Även på gården upptäcktes ett äldre lager kullersten under nuvarande marknivå. Där fanns också väl lagda ränndalar av kalksten. Brandrester kunde ses i jorden både utmed torget och på gården. Det gamla 1700-talshuset på tomt nr 78 var sannolikt en påbyggd envåningslänga. Vid restaureringen påträffades under träpanelen konstruktionen av en gammaldags bodlucka mot torget i husets sydöstra del. Gårdarna i denna del av staden var normalt kringbyggda. Mot gatan låg husen i gatuliv. Inne på gården har ett större gårdshus legat utmed gränsen till tomterna 76 och 77. Mellanhuset invid Kyrkogatan och gårdshuset var enkla byggnader med huvudsakligen verkstäder. Det tidiga 1800-talet kännetecknades av en dynamisk utveckling i staden. Skolor och andra offentliga byggnader uppfördes. I omvärlden hade skett en social omvälvning. Borgarklassen hade blivit ekonomiskt allt starkare. Adeln var inte längre tongivande. Den borgerliga bebyggelse, som nu växte upp i städerna, tog till sig stildrag från de högre ståndsmiljöerna och skapade med dem den nya tidens arkitektur. År 1823 köpte köpmannen Georg Northman den "Billkvistska tomten" nr 78 på exekutiv auktion. Northman lät ersätta det gamla huset på tomten med det nuvarande torghuset. Källarna och delar av det gamla husets timmerstomme fick ingå i det nya huset. Inflyttning skedde 1829. Under Northmans tid bildades en klubb bland stadens borgare, som gavs tillgång till speciella möteslokaler på andra våningen i det nybyggda huset. Många och stora festligheter avhölls i de vackra rummen mot torget. Klubben levde kvar ett tiotal år efter Northmans död 1852. År 1884 köpte bleckplåtslagaren Albert Pettersson de sammanbyggda fastigheterna på tomterna 78 och 79. Han bedrev bleck- och plåtslagerirörelse i gårdshuset. Torghusets övervåning hyrdes ut till kronolänsman Brattström. Själv huserade plåtslagarfamiljen i mellanhuset mot gatan och i gårdshuset. År 1895 inträffade nästa förödande stadsbrand i Mariestad. Som genom ett under klarade sig Petterssons fastigheter. Albert Pettersons dotter Johanna Charlotta Albertina, kallad Bertha, som var född 1874, blev från 1937 till sin död 1966 ägare till fastigheterna. Bertha förblev ogift. Hon drev under många år en egen bosättningsaffär i torghusets östra del och bodde på övervåningen. Bertha blev också till en av stadens välkända profiler. På 1950-talet fanns inom kvarteret Mården vid torget, förutom Bertha Petterssons bosättningsaffär och leksaksaffär, Bror Anderssons klädaffär. I gårdshuset låg en gummiverkstad. I bottenvåningen till bostadshuset mot Kyrkogatan - Komministergatan fanns efter ombyggnad 1950 en skoaffär och Ljungbergs lädervaruaffär. År 1968 köptes fastigheterna, dåvarande Mården 3 och 2, dvs före detta tomterna 78 och 79, av den nybildade stiftelsen Bertha Petterssons hus, med ändamålet att för framtiden som byggnadsminne bevara och vårda husen. Renoveringsarbeten och byggnadsarkeologiska undersökningar vidtogs under ledning av ingenjören Ernst Lefvander i samråd med Riksantikvarieämbetet. Småbutikerna och bostäderna försvann. Gårdshuset och mellanhuset invid Kyrkogatan revs vid ombyggnaden 1971. Mellanhuset ersattes med ett nytt tvåvånings trähus med källare. Portiken behölls. Exteriören anpassades efter det gamla husets. Marken påverkades kraftigt i samband med att många gamla grundkonstruktioner togs bort och nya ledningar grävdes ner. Markytan återställdes med kullersten och gångar av kalksten. Gården kompletterades med en sparsam plantering. Om- och nybyggnadsarbetena stod klara 1971. Samma år slogs fastigheterna ihop och fick beteckningen Mården 6. Efter invigningen 1971 hyrdes många av lokalerna ut till läkare, advokater och andra företag. PRO och Röda korset har bedrivit omfattande verksamheter. PRO har också haft ett uppskattat café för både kursdeltagare och allmänhet i den gamla bosättningsaffärens lokaler. Idag hyrs lokaler av ett flertal konstnärer. Kommunen är en mycket stor hyresgäst. Källa: Inga Friberg-Karlsson "Stiftelsen Bertha Petterssons hus - hus med mycket gamla anor" 2007. (ej publicerad, finns hos Stiftelsen Bertha Petterssons hus i mariestad). |
