Stäng fönster Nora kn, BROMSEN 1 GÖTHLINSKA GÅRDEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Göthlinska gården är en av Nora stads mest framträdande karaktärsmiljöer. Gården ligger mycket strategiskt med boningshuset vid torget i stadens centrum, och har en trädgård med ekonomihus som sträcker sig ända till Norasjön åt öster Gården har fått sitt namn efter familjen Göthlin som ägde och bebodde gården från år 1886 till år 1961. Agathon och Augusta Göthlin köpte gården 1886 av änkan efter provinsialläkaren Engström. Agathon Göthlin fick 1882 en tjänst som kronofogde i Nora, och han hade många olika uppdrag och engagemang i Nora. Han var även direktör för Örebro Enskilda Banks Norafilial, och använde boningshuset som bankkontor. Agathon och Augusta Göthlin fick tre barn, Gustaf, Anna och Ingrid. Agathon gick bort år 1912, Augusta 1930 och dottern Anna 1935. Därefter levde Ingrid Göthlin på gården tillsammans med sin kusin Elvira Perselli fram till år 1950. Ingrid levde sedan ensam på gården till sin bortgång år 1961. Ingrid som föddes 1887, ungefär samtidigt som familjen flyttade in i gården, utbildade sig i Stockholm till lärare i teckning och handarbete. Hon tjänstgjorde också i många år som lärare i Nora i dessa ämnen. Ingrid uttrycker i sitt testamente en önskan att inget skall förändras på gården efter hennes död, och att hela miljön skall bevaras från föräldrarnas tid som hon själv hade försökt att göra. I enlighet med hennes testamente bildades "Stiftelsen Ingrid Göthlins Minne", med syftet att förvalta gården i enlighet med Ingrids uttryckliga önskan. Gårdens historia finns dokumenterad från slutet av 1700-talet. Byggnadernas läge på tomten har sedan dess inte genomgått några större förändringar. Huvudbyggnaden är något förlängd åt söder, men har kvar sin ursprungliga placering mot torget och Kungsgatan. Gårdens bebyggelse består av huvudbyggnaden/bostadshuset mot Kungsgatan, en länga av flera ekonomibyggnader längs tomtgränsen mot söder. På tomtens östra del, intill nuvarande Strandpromenaden längs Norasjön ligger "Sjöstugan", ursprungligen tvätt-/bykstuga m.m. Till gården hör också en parkliknande trädgårdsanläggning som sträcker sig ända från huvudbyggnaden ner mot Norasjön i öster. Familjen Göthlin var mycket trädgårdsintresserad och här fanns både prydnads- och nyttoträdgård. Familjen var bl.a känd för sin sparrisodling. Gården är med sitt boningshus mot gatan och ekonomihus på gården mycket karakteristisk för den bebyggelsestruktur som var förhärskande i svenska städer under 1700- och 1800-talen. Bebyggelsen speglar bl.a självhushållet som var självklart även i städerna under denna tid. Denna struktur dominerade de svenska städerna fram till 1800-talets andra hälft, då industrialiseringen med sin mer specialiserade ekonomi började skapade den typ av mer storskaliga urbana miljöer som vi idag främst förknippar med staden som bebyggelsemiljö. Göthlinska gården i Nora är därför ett sällsynt välbevarat och värdefull exempel på den dominerande bebyggelsestrukturen i svenska städer fram till industrialiseringens epok under senare delen av 1800-talet. De enskilda byggnaderna är i allt väsentligt oförändrade sedan 1800-talet och representerar en mycket hög byggnadshistorisk autencitet. Vid en grundlig antikvarisk restaurering av huvudbyggnadens exteriör under 1990-talet återskapades dess färgsättning från 1880-talet. Byggnadens interiör, med rumsindelning och fast inredning, härrör också från slutet av 1800-talet och utgör tillsammans med alla bevarade möbler och inventarier från samma tid en kulturhistorisk miljö med få motsvarigheter i landet. Motivering Nora hör idag tillsammans med Eksjö och Hjo till Sveriges bäst bevarade äldre trästäder med bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Stadskärnan i Nora utgör enligt beslut av Riksantikvarieämbetet en miljö av riksintresse för kulturmiljövården. Den välbevarade kulturmiljön i Nora har också uppmärksammats internationellt genom Europa Nostras medalj 1994. Göthlinska gården är en av Noras främsta karaktärsmiljöer. Den har bevarat sin bebyggelsestruktur i huvudsak orörd sedan 1700-talet, och de enskilda byggnaderna har i sort sett stått oförändrade sedan slutet av 1800-talet. Den i allt väsentligt orörda inredningen i huvudbyggnaden från slutet av 1800-talet med alla inventarier från samma tid, kompletterar bilden av en kulturmiljö med få motsvarigheter från ett nationellt perspektiv. Genom sitt stora stads- och bebyggelsehistoriska värde och välbevarade ursprungliga karaktär fyller därför Göthlinska gården väl kraven i 3 kap 1 § kulturminneslagen - "synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde" - för att skyddas och bevaras som byggnadsminne. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Örebros län, 2007-08-24, Dnr 432-15331-2006 |
