Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, HELLVI KYRKOGÅRDEN 1:1 HELLVI KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Hellvi kyrka är – med undantag för sakristian – i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är tornet vars övre delar enligt uppgift dock raserades av en storm redan 1534 och sedan aldrig återuppbyggdes. Tornet tillkom sannolikt i slutet av 1100-talet som sista etapp på ett romanskt kyrkobygge, påbörjat något tidigare på detta århundrade. Det nuvarande koret och långhuset uppfördes båda vid mitten av 1200-talet.

Korportalens tympanonsten har en märklig, samtida runinskrift som berättar att kyrkans byggmästare hette Lafrans och var son till en Botvid från en annan gotländsk socken, Eskelhem. Lafrans Botvidarson och hans far Botvid från Eskelhem är de enda byggmästare från Gotlands medeltid som vi känner till namnen på.

Sakristian i Hellvi uppfördes på 1850-talet. Troligen sattes då även de tre dragstagen in i långhuset.

Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Raserandet av tornets övre delar på 1500-talet har redan nämnts. Då skadades även valven i kyrkans västra del, varför de måste muras om. Tornets höga huv kom sannolikt till vid denna tidpunkt. Ursprungligen var övriga yttertak med stor sannolikhet belagda med bräder (s.k. falar), ett takmaterial som vid okänd tidpunkt – dock tidigast i slutet av 1600-talet – byttes mot tegel.