Stäng fönster Gotland kn, VISBY MUREN 5 KV MUREN 5
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160. Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades i ett hörn av tomten med långsidan i liv med gatan i väster. Några byggnader placerades med gaveln mot gatan och andra byggdes ihop med muren. Flera hus låg indragna från gatan och det var annars ovanligt på norra Klinten. Detta kan tyda på att byggnaderna var uppförda före det att kvarteret planlades. Den här delen av staden präglades av fattigmansbebyggelse och ofta delade flera familjer på ett bostadshus. Närheten till Rackarplatsen, där nattmannen hade sin bostad fram till 1861, har antagligen inneburit att den norra delen av kvarteret var illa sedd. Tillgången till vatten var dålig och endast ett fåtal brunnar fanns på Klinten. Detta innebar att man 1863, lät borra en brunn i Östergravar, utanför ringmuren. I samband med detta togs ett ringmursvalv upp i kvarterets mitt och genom den så kallade Brunnsporten förbättrades människornas möjlighet att komma över vatten. Bebyggelsen på tomten där porten kom att ligga revs och en passage för allmänheten skapades. Under 1900-talets början revs bebyggelsen på fastigheten Muren 6, vilken sedan dess utgjort en allmänning. I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från det att fastigheterna infästes under 1700-talets mitt. Kvarteret utgörs av 14 fastigheter, där en av dessa sedan 1900-talets början är ett grönområde som tillhör gaturummet. Övervägande delen av bostadshusen är mycket välbevarad småskalig 1700-talsbebyggelse och har mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären, medan de ofta tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Mycket lite av den äldre gårdsbebyggelsen är bevarad. I de fall där nya huvudbyggnader har uppförts har de tidigare planken mot gatan ersatts med putsade, låga murar. I och med att fastighetsgränserna ändrades så uppfördes nya hus. Dessa nyuppförda hus har uppförts med ett formspråk som anpassats väl till den lokala byggnadstraditionen. Kvarterets befolkning har under 1900-talet förändrats från fattigmansbefolkning till en blandad befolkning, där flera av fastigheterna bebos endast under sommarmånaderna. MUREN 5 - Fastigheten Muren 5 är placerad i den mellersta delen av kvarteret och angränsar till Norra Murgatan i väster, ringmuren i öster och en öppen plats i söder. Fastigheten benämndes tidigare Klinteroten IV: 149 och infästes sannolikt kring 1750-60-talet. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. År 1820 revs denna byggnad och tomten stod sedan obebyggd fram till 1830, då ett nytt skiftesverkshus uppfördes med långsidan i liv med Norra Murgatan. En bild av huset från 1915 visar att byggnaden hade betydligt större proportioner än den omgivande småskaliga bebyggelsen. Huset var reveterat och hade ett sadeltak täckt med enkupigt tegel. I fasaden mot gatan fanns en centrerad ingång med kalkstenstrappa flankerad av spröjsade tvåluftsfönster. Längs hela den östra fastighetsgränsen utmed ringmuren låg en uthuslänga som revs 1964. År 1981 revs även det tidiga 1800-talets byggnad och ersattes året därpå av det nuvarande bostadshuset. Denna byggnad sträcker sig med långsidan längs hela den västra tomtgränsen ut mot Norra Murgatan. Den har en stomme av regelverk i en våning med inredd vind under ett tegeltäckt sadeltak som bryts upp av flera takkupor. Fasaden är reveterad, slätputsad och avfärgad vit. Byggnadens proportioner och formspråk anspelar på den traditionella bebyggelsen på norra Klinten och är väl anpassad till gatumiljön trots att volymen är betydligt större. Fastighetens gårdsrum omges av plank åt norr och söder och är belagd med gräsmatta och kalkstensflis. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512 |
