Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kramfors kn, SUNNANÅKER 1:21 YTTERLÄNNÄS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - YTTERLÄNNÄS

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1077, år 1900: 6000, år 1995: 4488

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i nedre Ådalens gamla odlingsbygd på Ångermanälvens västra sida. Den befintliga kyrkan ligger för sig i utkanten av det odlade området i en flack sluttning ca 400 m norr om Bollstafjärden i Ångermanälven. Samhället Bollstabruk ligger på motsatta sidan av älven. En dryg km öster om den nya kyrkan ligger Ytterlännäs medeltidskyrka (se I: YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA). Enligt traditionen är den gamla kyrkan byggd av sex namngivna bönder. Den ligger avskilt i gränszonen mellan skog och åkermark, centralt i odlingsbygden. En vik av älven gick i äldre tider upp mot kyrkan, som idag saknar anknytning till någon vattenled. Från vägen vid kyrkan går en allé till prästgården. Kyrkan ingår i riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. Ett par kilometer väster om den medeltida kyrkan uppfördes 1848-54 en ny kyrka av byggmästare Jacob Norin efter ritningar av Anders Johan Åkerlund. Vid uppförandet av kyrkan förändrade man, i förhållande till ritningen, byggnadens utseende genom att förlänga den med ungefär fem meter och bredda den i proportion till detta. Kyrkan är rektangulär med ett smalare rakslutet kor, västtorn samt en senare tillbyggd sakristia i norr. 1894 gjordes en tillbyggnad framför nordportalen som bland annat innehöll en värmekammare. När koret 1896 utökades vilken ursprungligen varit sakristia byggdes en ny sådan i norr. Under åren 1983-84 genomfördes en exteriör och interiör renovering. Då revs tillbyggnaden framför nordportalen samt sakristian från 1896 och en ny byggdes på samma plats.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är putsade och avfärgade i ljust gult med vita lisener, lister och omfattningar. Norin har påverkat kyrkans utformning bl.a. genom frontoner över takfoten på långsidorna. Tornet har en flack huv, krönt av en dubbel lanternin med spira. 1896-97 ersattes förmodligen spåntaket med ett plåttak. Kyrkan har ingångar på långsidorna, den norra igensatt och genom tornet. Den igensatta nordportalen återställdes exteriört 1983-84. I den igensatta nordportalen samt över ingången till sakristian finns väggmålningar från 1928 av Torsten Nordberg. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv. Korfönstret har glasmålningar från år 1900 och framför står ett kors, ritat av Sven Ivar Lind 1954. Kyrkan har en öppen bänkinredning med goticerande gavlar från 1896. Olof Hofrén har ritat predikstolen och orgelfasaden från kyrkans byggnadstid.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.