Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Järfälla kn, KYRKBYN 2:2 M.FL. JÄRFÄLLA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Järfälla kyrka uppfördes under 1100-talets sista fjärdedel och kyrkans dopfunt dateras till 1100-talets andra hälft. Av den romanska kyrkan återstår långhusets två östliga travéer med sydportal samt korets västparti med rester av ett troligen planerat östtorn. Under 1300-talet utvidgades kyrkan åt väster och fick ett gotiskt fönster i söder, sakristia byggdes i norr och fick samtidigt som koret ett gotiskt ribbvalv i tegel. Samtidigt eller något senare förlängdes koret mot öster med ett lägre men välvt parti.

Under 1400-talets mitt byggdes vapenhus i söder med valv som slogs samtidigt med långhusets tre kryssvalv av tegel med helstensribbor. Under samma århundrade utvidgades långhuset med ytterligare en travé som täcktes av ett tegelvalv med halvstensribbor. Samtidigt fick kyrkan västportal.

1751 genomfördes en omfattande reparation av kyrkan. 1825 vidgades fönsteröppningar åt söder och fönster togs upp mot norr.

En grundlig restaurering utfördes 1927 följd av mindre kompletteringar på 1960-talet och de första åren på 2000-talet. Adlerbergska gravmonumentet på kyrkogården restaurerades 2005.

Järfälla kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

HISTORIK
Järfälla utgjorde tillsammans med Spånga en större sammanhängande järnåldersbygd som först i och med den medeltida sockenindelningen klövs i två socknar. Namnet Järfälla skrevs 1303 Gerfelli och tolkas som den kilformiga utmarken. Kyrkan uppfördes på en av de förhistoriska gårdarnas mark, intill den gamla häradsvägen, som troligen har förhistoriska anor. Två runstenar ska ha varit placerade vid kyrkan. Närheten till Bällstaån visar att Järfälla kyrka, i likhet med så många andra uppländska medeltidskyrkor, byggdes invid en viktig vattenled.

Under medeltiden etablerades nya gårdar i socknens norra och västra, mera skogrika trakter. Folkmängden ökade, vilket ledde till flera utvidgningar av kyrkan under medeltiden. Under 1600-talet bildades flera säterier som innebar en markkoncentration till ett fåtal ägare. 1751 donerade ägarna till Jakobsberg och Säby gårdar, kammarherre Olof Adlerberg och hans maka Anna Sofia Gyllenborg, 300 daler till kyrkans reparation.

Jordbruk och boskapsskötsel var länge järfällabornas viktigaste näringsfång. Men vid förra sekelskiftet avstyckades tomter för Järfällas första villasamhälle på Barkarbys och Kyrkbyns ägor. Ett 25-tal villor byggdes innan kronan köpte upp marken för ett militärt övningsområde på Järvafältet och Barkaby flygfält. 1900-talet har inneburit en kraftig befolkningsutveckling för Järfälla församling, som 1992 delades i fyra församlingar där Järfälla kyrka tillhör Barkaby församling.