Stäng fönster Gotland kn, VISBY KRÄMAREN 2 KV KRÄMAREN 2
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET KRÄMAREN - Kvarteret Krämaren är oregelbundet till formen och beläget i innerstadens östra del. Det gränsar till Hästgatan i norr, Knägränd i öster, Kryddgränd i söder och Wallérs plats i väster. Kvarteret finns utsatt som planerat område redan på 1646 års karta. Området har antagligen varit bebyggt längre än så med tanke på dess närhet till Hästgatan, som ända sedan medeltiden varit en viktig farled från Österport ner till stadskärnan och hamnen. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnumren 38-41 och 43-44. Tomtindelningen i kvarteret har skiftat sedan 1600-talet. På kartan från 1696-97 utgör de två nordligast belägna tomterna, nuvarande fastigheterna Krämaren 1-2, en gemensam fastighet. Den västra tomten, nuvarande Krämaren 3, motsvarades av två skilda tomter där delen mot Wallérs plats även innefattade en bit av nuvarande Krämaren 4. Krämaren 5, längst i söder, har bildats genom sammanslagning av två tomter som finns markerade redan på 1697 års karta. Den nuvarande tomtindelningen har kvarteret haft sedan 1800-talets andra hälft. Under 1600- och 1700- talen var kvarteret i huvudsak glest bebyggt med trä- och stenhus och tillhörande uthus. Kvarteret är idag indelat i fem fastigheter. På Krämaren 3 finns en stenbyggnad som är uppförd i etapper och vars äldsta delar möjligtvis är av medeltida ursprung. Den äldsta bebyggelsen finns annars i kvarterets sydöstra del på Krämaren 4 och 5, med bostadshus i trä från 1700-talet respektive sten från 1800-talets mitt. Kvarterets övriga bebyggelse utgörs huvudsakligen av större stenbyggnader med affärsverksamhet, uppförda mellan 1900 och 1950. KRÄMAREN 2 - Fastigheten Krämaren 2 sträcker sig i öst-västlig riktning över hela kvarteret. På kartan från 1696-97 syns att fastigheten då utgjorde en stor tomt tillsammans med nuvarande Krämaren 1, vilket är fallet även på 1856 års karta. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på tomten ett stenhus med tegeltak, ett trä- och ett tegelhus med tegeltak samt en drängstuga och fähus av trä med brädtak. 1883 fanns på fastigheten ett större hus ut mot Wallérs plats och ett mindre hus mot Knägränd samt två gårdshus. Sedan den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes, 1905, har tomten haft samma avgränsning. På fastigheten finns idag fyra byggnader. Huvudbyggnaden har medeltida murverk och träkonstruktioner i skiftesverk och korsvirke, men är huvudsakligen uppbyggd i en resvirkesstomme från 1905, efter ritningar av N. Börring. Den är uppförd med långsidan utmed hela fastighetsgränsen längs Wallérs plats, i souterrain i två våningsplan med inredd vind och delvis inredd källare med en jugendinspirerad spritputsad fasad och rymmer bostäder och affärslokal. Utmed den norra fastighetsgränsen finns en länga från 1990-talet, som innehåller en bostadslägenhet. Invid Knägränd i öster, finns ett före detta gårdshus från omkring 1800 som nu fungerar som bostad. Den fjärde byggnaden är ett cykelskjul, byggt 1990, placerat vid tomtens södra gräns. I söder finns en drygt två meter hög tegelmur, vilken är avtäckt med tegelpannor. Mellan huvudbyggnaden och den mindre bostadslängan i norr finns en fyra meter hög, plåtavtäckt mur av kalksten. Gården har en markbeläggning av gjuten cement, cementplattor samt gräs och där finns en del mindre planteringar. En omfattande handelsverksamhet har bedrivits i kvarteren kring Wallérs plats sedan medeltiden, vilket även satt sina spår på fastigheten och dess byggnader. Det större om- och tillbyggda stenhuset på fastigheten kan ses som en följd av den kommersiella verksamheten i området. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 |
