Stäng fönster Kalmar kn, RYSSBY KYRKA 1:1 RYSSBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik På 1600-talet sträckte sig omkring kyrkogården en hög stenmur, 411 alnar i omkrets och täckt med ett sadeltak samt försedd med murade stigluckor med spetsiga tak. Varje gård skulle bygga och underhålla sin del av denna mur. Det klagas emellertid inte sällan över att underhållet försummades. Den första kända avbildningen av Ryssby kyrka är den som Rhezelius gjorde år 1634. Kyrkogården omges av en mur med stiglucka i söder och inne på kyrkogården finns en klockstapel på den södra sidan. Vid kyrkogårdsmurens, i sydväst, syns en ruin efter ett litet stenhus som möjligen kan ha varit en medeltida gillestuga. År 1659 omnämns klockstapeln för första gången i skrift. Den var då försedd med en vindflöjel av järn. Ungefär 30 år senare, år 1685, var den så förfallen att man tre år senare byggde en ny stapel. År 1708 återuppsattes spira och vindflöjel på klockstapeln. Frigelius gjorde under 1748 ritningar av kyrkan både från norr och söder. Det är fortfarande den medeltida kyrkan som står på platsen. På bilden från söder kan man se en stiglucka i söder, liksom den på Rhezelius bild, och ytterligare en, lite större, i väster. Klockstapeln, som enligt uppgift skall vara från 1708, påminner om den gamla och verkar vara uppförd på i stort sätt samma plats. Till vänster i bild skymtar en byggnad som troligen är prästgården. På den andra avritningen, från norr, syns ännu en stiglucka i den östra muren. Alla tre verkar vara vitmenade och ha dörrar av trä. Ett år efter det att Frigelius ritat av kyrkan, år 1749, revs den och en ny kyrka uppfördes runt om den gamla. Kyrkogårdsmuren ombyggdes samtidigt som kyrkan och av samme byggmästare. Ett blixtnedslag drabbade klockstapeln år 1762, de båda klockorna klarade sig dock oskadda. 1793 renoveras klockstapeln på nytt och 1804 byggs den om med öppen utbyggnad och kupigt tak. Enligt uppgift i Mönsteråsposten år 1900, fanns det i stapeln två klockor på vilka det stod år 1664 och på den andra 1653 innan de göts om. År 1781 beslöts att bygga ett benhus norr om kyrkan. Tidigare hade socknens fattiga haft som uppgift att samla in benen och gräva ner dem i en grop norr om kyrkan. N I Löfgren ritade av den nya kyrkan 1825. Den nya klockstapeln med kupigt tak och altan är avbildad på samma ställe som klockstaplarna på de tidigare teckningarna. Löfgren har återgett ett träd innanför kyrkogårdsmuren, i det nordvästra hörnet. Den västra stigluckan skymtar bakom kyrkan och till vänster om den har han ritat något som skulle kunna vara en klivstätta över muren. Stigluckorna försågs år 1856 med galler på kyrkans östra och södra sida. När stigluckorna försvann är inte känt. På ett par fotografier från tidigt 1900-tal över kyrkan södra sida, syns delar av kyrkogården. Den är då mer ängslik, med högt och vildvuxet gräs och några enstaka buskar och träd. Ett fåtal vårdar av sten fanns på kyrkogården men annars ser det mest ut att vara linjegravar med små trävårdar. W Blomberg fotograferade kyrkan 1942 både från norr och söder och nu har kyrkogården fått ett helt annat utseende. Många gravplatser var vid denhär tiden omgärdade av låga häckar, stenramar, pollare med kedja men även av gjutjärns-/smidesstaket och gravplanerna var grusade. 10 år senare, på ytterligare ett fotografi, ser kyrkogården fortfarande likadan ut. Med omgärdade gravar och grusade raka gångar. På fotografier, sannolikt också från första hälften av 1900-talet visar porten i väster. Den är vid tidpunkten för bilderna försedd med grindar av trä. En utvidgning av kyrkogården gjordes år 1956 i norr och nordost. Distriktslantmätare Erik Stigman gjorde ritningen över den nya kyrkogården. Liksom den gamla kyrkogården omgärdades den nya delen av en stenmur. Muren lades av kilad sten och fogarna tätas med betong eller murbruk. Muren vars höjd är 0,8 m avsläntades på insidan mot kyrkogården med grus och jord. Tvärmurar inne på kyrkogården göts i betong, 0,3 m höga. Den befintliga muren mellan gamla och nya kyrkogården behölls. Mellan de olika avdelningarna gjordes stentrappor. Grindarna tillverkades av järn mellan stolpar av sten. Gångar som var mellan 1,5- 3 meter grusades och de smalare såddes in med gräs. Det planerades för en ceremoniplats i nordost med altare och blomsterrabatter och grusad yta. Den kom nog inte helt att genomföras. Det befintliga bårhuset med redskapsbod revs och ett nytt uppfördes norr om det gamla. Söder om bårhuset anordnades en uppställningsplast för gamla vårdar som tagits ur bruk. På nya kyrkogårdens sidor samt i två avdelningsgränser planterades lindar samt i korsningen vid de två huvudgångarna planterades hängbjörkar. I gränsen mot den äldrekyrkogården sparades en rad större lövträd. Man planerade att använda liguster eller oxel till häckar samt att en del idegranar skulle planteras. En silvergran skulle utgöra mittbuske i urngravsområdet. Mellan enskilda och allmänna gravar skulle inga skarpa gränser dras vilket var i god överensstämmelse med tidsandans betraktelsesätt att efter döden är vi alla lika. 624 enskilda, 230 allmänna gravplatser samt 304 urnplatser planerades. Alla planer kom inte att genoföras fullt ut. Ryssby nya kyrkogård och gravkapell invigdes på allhelgonadagen år 1957. På flygbilder från tidigt 1960-tal kan man se att den nya delen av kyrkogården tagits i bruk. Flertalet av gravplatserna på den gamla delen är fortfarande belagda med grus. En antikvarisk kontroll gjordes av Kerstin Haglund år1981vid indragande av avlopp i samband med att en toalett installerades i kyrkan. Ett schakt drogs från väggen norr om tornet och ut mot ingången i väster. Flera skelett delar, ett skelett in situ och murrester, möjligen från det lilla hus som syns på Rhezelius teckning från 1634 påträffades. En ny utvidgning planerades år 1988 och ett förslag på en utvidgning av kyrkogården åt norr gjordes. Utvidgningen var tänkt att bland annat innehålla en minneslund. Resultaten av de arkeologiska undersökningarna, man påträffade boplatslämningar från stenåldern, ledde till att någon utvidgning aldrig blev genomförd. Församlingen fick tillstånd att anlägga en minneslund intill ekonomibyggnaden i öster, år1997. Ritningen till minneslunden gjordes av Landskapsarkitekterna Gröna Rummet, Bo Tallhage. En skyddsplantering mot gatan gjordes, ett ovalformat jordningsområde samt en springbrunn och sittplatser planerades. Dymmelonsdagen, år 2001, brann kyrkan ner och häckarna på den södra sidan samt flertalet av de gravvårdar som stod närmast kyrkan skadades eller förstördes. Tre år senare fick församlingen tillstånd att ta bort de brandskadade tujahäckarna i kvarter 1 och 2 och ersätta dem med nya. Samma år fick de också tillstånd att ta bort en lönn men ett nytt träd skulle planteras i och med kyrkogårdens iordningställande efter nya kyrkan uppförts. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntliga uppgifter kyrkovaktmästare Krister Wollin |
