Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, HOGSTAD 21:4 HOGSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Det kan antas att kyrkogården växt fram under den första kristna tiden, som en
gårdskyrka till en av gårdarna i Hogstad. Dendrokronologiska (årsringsdatering) prover
tagna i samband med restaureringen 2002 visar att sannolikt återanvänt timmer från en
äldre kyrka ingår i den nuvarande kyrkans konstruktion och att dessa delar till och med
är från slutet av 1000-talet (Rapport Feldt i manuskript).
Vid samma tillfälle genomfördes arkeologiska undersökningar dels under delar av
kyrkans golv och dels ute på kyrkogården. Ansvarig för undersökningarna var Ann-
Charlott Feldt, Östergötlands länsmuseum (Feldt, muntlig uppgift och rapport i
manuskript).
Inne i kyrkan påträffades gravar i två fall. I koret påträffades dels de övre delarna av en
gravkammare som byggts i tegel, den undersöktes inte på djupet. I långhusets
förlängning åt väster undersöktes en grav med väggar av tunna kalkstenshällar. I graven
fanns lämningarna efter en vuxen individ (kvinna). Denna lämnades in situ med
undantag för att kraniet togs upp för fotografering samt att en tand togs för 14C-analys.
Provet visade att graven var medeltida och dateringen låg på ca 1150 e.Kr1. Graven har
återställts och fyllts igen. Stora utrymmen under kyrkans golv är inte undersökta och
kan rymma fler medeltida gravar.
Schaktet på kyrkogården löpte från koret och ut genom östra porten. Schaktningsdjupet
var 0,6 m och berörde endast fyllningsmassor. Sannolikt beror detta på att kyrkogården i
samband med att muren uppfördes 1859 också fylldes ut så att kyrkogården kom att
ligga ca 0,5-1,0 m över omgivningen. Detta innebär att en stor del av den äldre
kyrkogården kan ligga kvar orörd under detta djup.
De äldsta bevarade gravvårdarna består av en grupp äldre kalkstensmonument, dels
förvarade i vapenhuset i tornets bottenvåning, dels uppställda utmed muren på nya
kyrkogården. Flertalet är dokumenterade och avritade av Sune Ljungstedt (se bilaga till
denna rapport).
Äldst är en smal hög vård som står uppställd mot väggen i vapenhuset. Denna är inte
daterad, men hör stilmässigt ihop med den allra äldsta gruppen kalkstensvårdar, troligen
1500-tal eller tidigt 1600-tal. För detta talar bland annat yrkessigillet (grep, för bonde)
och stavkorset på vårdens baksida (Ljungstedt, Hogstad 1). Den andra vården i
vapenhuset är rest över Arfve Anderson i Mjärdevi, död 1668. I vapenhusets golv ligger
också 4 fragmentariska gravvårdar av vilka två ingår i Ljungstedts inventering.
Mönsterskrivaren ……. (oläsligt), död 1698 och comministern Nils Lindberg död
1751. Ytterligare två hällar med text ligger intill men är helt oläsliga på grund av
slitage.
Av de tre som flyttats till nya kyrkogården är två från 1649 respektive 1700, medan en
tredje är oläslig.

Från nästan samma tid är två begravningsvapen inne i kyrkan, det ena över
landshövdingen mm Udde Ödla, död 1668 och det andra över ryttmästaren Andreas
Blomenschiöld stupad 1708 under svenskarnas hopplösa försök att försvara Baltikum
mot ryssarna.

Åtta vårdar från 1800-talat finns bevarade på ursprunglig plats på kyrkogården, samtliga
i kyrkogårdens utkant. De flesta är från den allra sista delen av århundradet men två
stycken är från dess mitt. Dels en mycket svårläst liggande häll på vilken det står
Forsberg? och årtalet 1846. Den andra en vård med helt modernt utseende (ersatt ?)rest
över lantbrukaren C A Pettersson i Lilla Ljuna 1853.
En teckning av Simonsson från 1877 visar Hogstads kyrka söderifrån. På bilden syns
också södra kyrkogårdsmuren och södra porten. Teckningen är så pass detaljerad att det
framgår att det är samma mur som idag. På muren växer en relativt hög häck och inne
på kyrkogården ett antal unga träd.

Flygfoton över kyrkogården är tagna vid två tillfällen. På fotot från 1935 döljs hela
anläggningen av en hög trädkrans och inga slutsatser kan dras av bilden. På bilden från
1954 däremot är större delen av kyrkogården synlig. Här syns också att träden i den
dåvarande trädkransen är relativt unga, så en föryngring bör ha skett ganska snart efter
det att flygfotot togs 1935. Bilden från 1954 visar att ett stort antal grusade gravar då
fanns både väster, öster och söder om kyrkan och att området nordväst om kyrkan
bestod av en gräsmatta utan häckar. Utanför kyrkogården i nordväst syns också ett
uthus, på den plats där parkeringen utanför nya kyrkogården finns idag.
Gravkapellet tillkom på 1950-talet efter ett par donationer och invigdes 1954 av
kyrkoherde Harding.
En omläggning av den gamla kyrkogården genomfördes 1984. Då försvann större delen
av grusgravarna och den gamla allmänna linjen.

Den nya kyrkogården invigdes den 1 juni 1987 av biskop Martin Lönnebo. Stenmuren
kring denna är till stora delar lagd med sten tagen från den före detta skolan. Samtidigt
anlades urnelund och minneslund. I kullen där minneslunden finns har äldre gravstenar
bevarats.