Stäng fönster Hultsfred kn, TVETA 5:1 TVETA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Sockenbeskrivning Tveta socken hade under medeltiden och 1500-talet samma omfattning som den nuvarande socknen. Namnet Tveta nämns första gången år 1337 som Thweta. Ordet ”tvet” betyder uthuggning, röjning. Socknen gränsar i söder till Växjö stift och Kronobergs län och ligger i den övre delen av Emådalens bördiga vattenområde. Landskapet är kuperat med stora skogsmarker kring byar och gårdar, som ofta ligger i höjdläge. Ett mindre antal fornlämningar är kända i socknen. Till dem hör ett par boplatser, en hällkista och några gravfält. Kyrkan är uppförd på östra kanten av en mindre höjdrygg med vid utsikt mot Emådalen i öster och omges av ett ålderdomligt odlingslandskap. Kring kyrkans historia finns många livaktiga sägner så som ofta förekommer kring medeltida kyrkor. Enligt traditionen ska offerkällor både till Oden och till Tor ha funnits nära kyrkan. Under medeltiden var det möjligt att segla ända upp till Tveta. Från inlandet kunde man lätt komma ner längs Gårdvedaån långt uppifrån trakter ovanför Virserum. Vadstena kloster var länge ägare till stora delar av Tveta socken. Skogs- och jordbruk är ännu viktiga näringar i socknen även om många invånare numera pendlar till arbeten i bl a Mörlunda och Hultsfred. Kyrkogårdens historik Tveta kyrkas historia tar sin början vid slutet av 1200-talet. Den äldsta kyrkogården bör ha tillkommit vid samma tidpunkt, men hur den medeltida kyrkogården såg ut vet vi inte idag. Klockstapeln som står i den sydvästra delen av kyrkogården uppfördes på 1600-talet. På en kolteckning av August Danielson från 1849 avbildade han kyrkan från nordost. Kyrkan liksom klockstapeln är avbildade. På södra sidan om kyrkan syns taket på en byggnad vilken skall ha varit ett porthus. Porthuset skall enligt uppgift ha varit uppfört i trä, haft stora dubbeldörrar och två våningar. Den övre våningen skall ha varit lägre och försedd med skottgluggar i försvarssyfte. På en skiss gjord 1863 av N. J. Löfgren kan man se att kyrkogården har haft samma omfattning under en lång tid. Kyrkogårdsmuren följer på skissen samma sträckning som idag. Porthuset har nu rivits och på ritningen avbildades istället grindstolparna liksom grindarna i söder. Stolparna ser likadana ut som dagens men grinden i söder har en annan utformning. Den södra grinden har alltså bytts ut vid något tillfälle. På grindstolparna finns än idag de gamla upphängningsanordningarna kvar. En intressant detalj på Löfgrens skiss är det träd som finns avbildat vid västra kyrkogårdsmuren. Det är sannolikt det kastanjeträd som fortfarande växer på kyrkogården. Familjegravar fanns vid den här tiden längs kyrkogårdens södra och sydöstra mur liksom öster om kyrkan där ett fåtal äldre gravvårdar fortfarande finns kvar. Resterande ytor bör ha nyttjats för allmänna begravningar. År 1892 och 1922 finns uppgifter om att klockstapeln renoverades. År 1928 omtäcktes portstolparna, putsen lagades och vitkalkades och nya kulor i samma form som de gamla sattes dit. På fotografier från 1918 och 1923 är kyrkogården nästan ängslik och gravvårdarna är till största delen av trä, i form av kors eller så kallade stavar. Ett fåtal gravstenar i svart granit syns också på bilderna i östra delen av kyrkogården. Större delen av kyrkogården utnyttjades till allmänna gravplatser runt 1920. Tätt stående enkla gravvårdar av trä är typiska, i den här länsdelen, för linjegravsområden vid 1900-talets början. På fotografierna kan man också urskilja kullar av gräs och murgröna. En annan intressant detalj är de pärlkransar som sitter fästa på trävårdarna eller finns nedlagda på gravplatserna. Kransarna tillverkades i södra Europa och importerades till Sverige. De var gjorda av svarta glaspärlor uppträdda på ståltråd. Under ett hölje i mitten av kransen fanns en bild av den lidande Kristus, en ängel eller någon annan religiös symbol. Pärlkransarna bars framför kistan vid begravningen och fick sedan ligga på graven tills ståltråden rostat sönder. I samband med andra världskriget försvann det svenska bruket av pärlkransar. År 1932 beskrevs kyrkomiljön enligt följande: ”Ett sällsynt harmoniskt intryck ger kyrkoanläggningen i Tveta med den högresta och smäckra klockstapeln, den lilla intressanta kyrkan och den idylliska och välvårdade kyrkogården, försedd med ett stort antal trävårdar, vilka så ofta giva en säregen och fin karaktär åt de småländska begravningsplatserna. Tyvärr ha numera de fabriksgjorda granitvårdarna även här börjat öva sin fördärvliga verkan på vissa delar av kyrkogården...”. På ett flygfotografi från mitten av 1930-talet är det dock en helt annan kyrkogård som syns. Kvarteren är avgränsade med raka grusade gångar mellan dem. I kvarter V och VI verkar det vara familjegravar som är täckta med grus eller jord liksom gångarna runt om och i kvarteren. Flera faktorer talar för att kyrkogården genomgick en omläggning någon gång mellan 1923 och 1935. Sannolikt var det då merparten av trävårdarna tog bort. På en uppmätning över kyrkogården gjord av Johannes Dahl 1947 är kyrkogården ordnad med dagens kvarter och raka gångar mellan och i kvarteren. Här ser man en tydlig uppdelning mellan köpegravarna/familjegravarna och de allmänna gravarna. Väster och öster om koret var det familjegravar medan de allmänna gravplatserna fanns söder och norr om kyrkan. Samma arkitekt upprättade år 1948 ett förslag till ”ordnande av gamla kyrkogården samt utvidgning i väster”. Utvidgningen blev inte av och istället ”uppordnade” man den befintliga kyrkogården. Den största förändringen genomfördes i kvarter I. Enligt planen skulle nya familjegravar omgärda kvarteret i norr, väster och öst. I övrigt ordnade man kvarter I så att fler platser skapades, troligen på så sätt att gravraderna ryggställdes mot varandra. Mellan gravraderna fanns gångar av jord. Det var också vid denna tid som det planerades för familjegravar i kvarter III. Fortfarande var det planlagt för allmänna gravar söder om kyrkan. Vid början av 1970-talet skall dock, enligt uppgift, mycket få rester efter allmänna linjen ha funnits kvar på kyrkogården. År 1969-70 upprättades en ny gravkarta av K-konsult i Vimmerby och den skiljer sig mycket lite från det förslag som upprättades 1948. Gravkartan är dock mer detaljerad än de tidigare kartorna och man se att vissa gravvårdar varit omgärdade med häckar och stenramar och till exempel hade familjen Thunbergs gravplats en omgärdning med granit pelare och gjutjärnskedja. Under 1970-talet genomgick Tveta kyrkogård liksom många andra kyrkogårdar en stor förändring. Då såddes grus- och jordgravarna igen med gräs liksom de gångar av trampad jord som fanns i kvarter I, II och IV och en del omgärdningar och stenramar tas bort. Arbetena gjordes för att rationalisera vården av kyrkogården. |
