Stäng fönster Hjo kn, PRÄSTGÅRDEN 1:7 GREVBÄCKS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - GREVBÄCK BEFOLKNINGSTAL - 1805: 621, 1900: 941, 1995: 199 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan med prästgården ligger i södra änden av radby på sandmark högt över Vätterns västra strand. I norra änden av byn är skolan belägen. Klockartorpet är förbundet med kyrkan via ådalen. Till kyrkomiljön hör även församlingshem. Socknen, som utgör riksintresseområde, präglas av herrgårdarna Ekhammar och Ulfhult. Grevbäck ligger ca 6 km nordost om Hjo. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består till sin kärna av ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakslutet kor. På korets östsida finns sakristia och gravkor. Kyrkans byggnadshistoria är ej med säkerhet känd, men den torde till sina väsentliga delar härröra från medeltiden. Av allt att döma är dock stenkyrkan uppförd i två etapper; äldst är koret, medan långhuset uppförts därefter. Sannolikt härrör även vapenhuset från medeltiden. Sakristian, av okänd datering, är ovanligt nog placerad i öster (enligt avbildningen i Peringskiölds Monumenta fanns på korets nordsida en tillbyggnad - eller en fristående klockstapel - med pyramidformad huv). Det Lagerbergska gravkoret, även det i öster, tillbyggdes under 1700-talet (den förste greven Lagerberg dog 1746). EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Grevbäcks kyrka är ett intressant exempel på de restaureringsprinciper som varit förhärskande under 1800- och 1900-talen. Såväl exteriör som interiör omdanades 1889 i konsekvent nyromanik, efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Kyrkans inre utsmyckning bekostades av dåvarande ägaren till Munkeberg, Harald Röhss, medan församlingen stod för förändringarna av kyrkans yttre. Vid restaureringen 1945 efter ritningar av arkitekt Ärland Noreén avlägsnades huvuddelen av det som tillfördes exteriören och interiören vid 1889 års restaurering. Murarna är förutom det Lagerbergska gravkoret vitputsade och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. De plåttäckta sadeltaken har branta fall. Ingång i sydväst via vapenhuset. Av Petersons praktfulla inredning återstår nu endast spridda delar, däribland mittstycket i altarets triptyk utfört av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kyrkorummet fick sin nuvarande sparsmakade utformning vid restaureringen 1945. Predikstol från 1683. I kyrkan finns ett stort antal begravningsvapen huvudsakligen från 1700-talet, bl.a. tillhörande ätterna Lagerberg och Hård. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
