Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:T HANS 3 KV S:T HANS 3

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET S:T HANS - Kvarteret ligger nedanför den södra klinten och gränsar till S:t Pers gränd i öster och söder, till Trappgränd i sydväst, till S:t Hansgatan i väster, S:t Hansplan i nordväst och till Häst-gatan i nordost.
Under 1000-talets slut byggdes här en stenkyrka, Allhelgonakyrkan, vilken kan ha varit den första kyrkan i Visby. Under 1200-talet uppfördes två sammanbyggda församlingskyrkor, S:t Hans och nuvarande kvarteret S:t Per. Ruinerna av de två sistnämnda finns idag kvar. S:t Pers och S:t Hans kyrkoområde med kyrkogård och övrig bebyggelse utgjorde ett större område, som förutom kvarteret S:t Hans inkluderade nuvarande kvarteret S:t Per, -delar av kvarteret Berget och Väpnaren, samt delar av S:t Hansgatan och S:t Hansplan.
Kvarteret har åtminstone sedan slutet av 1600-talet i stort sett haft dagens utbredning. På Schilders karta från 1697 var det uppdelat i fem tomter, med undantag från själva ruinmarken. Tomterna runt ruinerna var bebyggda med trä- och stenhus, med tillhörande stall och ladugårdar, samt kål- och trädgårdar. Vid mitten av 1700-talet växte en handelsgård fram i den nordöstra delen av kvarteret, nuvarande S:t Hans 3. Denna har till sin struktur och handelsfunktion bestått fram till idag och präglar med de väl bevarade byggnaderna kvarteret. I nordvästra delen av kvarteret ligger idag S:t Hans café. Det ryms i den byggnad som vid 1700-talets slut beskrivs som stall. Caféet utnyttjar dessutom ruinområdet till servering.
S:T HANS 3 - Fastigheten angränsar i sydväst till ruinerna S:t Per och S:t Hans, i norr till Hästgatan, i väst till S:t Hansplan och i öst till S:t Pers gränd.
Fastigheten utgjorde under medeltiden kyrkoområdet till de två medeltida kyrkorna S:t Per och S:t Hans. Murverk från åtminstone två medeltida byggnader finns registrerade och delvis bevarade inom nuvarande bebyggelse.
Enligt Schilders karta och tomtförteckning från 1697 hade fastigheten i stort sett samma utbredning som idag. Tomten sträckte sig dock lite längre söderut. Fastigheten ägdes av en Hindrich Schmidt och omfattade ett trähus, en ladugård och ett stall, samt en trädgård. Under 1700-talets mitt utgjorde den östra delen av tomten vice borgmästare Bulls trädgård. Enligt 1785 års husklassifikation omfattade fastigheten en träbyggnad i två våningar med tegeltak, en lada och packhus med tegeltak, ett brygghus i sten med tegeltak, ett stall av trä med tegeltak, en saltbod av trä med tegeltak, ett slakthus av trä med brädtak, en bod vid ladan med tegeltak, en trädgård, en träbyggnad med brädtak, samt en smedja av sten med brädtak. Vid denna tidpunkt hade fastigheten sannolikt samma utsträckning som idag. Inom den fanns även en brunn med en gammal pump. I olika brandstodsförsäkringar och husesyner från 1800-talet framgår att det inom tomten fanns ett allmänt vattenhämtningsställe. På 1883 års karta är fastighetens utbredning och bebyggelsestruktur densamma som idag, med undantag av att den hade ytterligare en byggnad som låg i tomtens sydvästra hörn som motsvarar mark som idag till viss del är utlagd till gata invid S:t Hansplan. Denna huvudbyggnad var ett knuttimrat hus i två våningar som förstördes vid en brand 1901.
Idag omfattar fastigheten sju byggnader av olika karaktär.
I öster mot S:t Pers gränd kantas tomtgränsen av två magasin från 1700-talet. Det norra av dessa, ett kalkstenshus, är fastighetens högsta byggnad, i två våningar med vindar. Magasinet söder om detta har portlider och en väl bevarad synlig skiftesverkskonstruktion från 1800-talets mitt på en putsad kalkstenssockel samt två bräddörrar vid gränden in till gården. I bottenvåningen mot gården i väster finns stora vagnsdörrar och även bräddörrar.
Intill och söder om det förra, ligger ett litet nybyggt träskjul.
I anslutning till det norra magasinet, med långsidan längs Hästgatan, finns en långsträckt butiksbyggnad med vindsmagasin. Det är en putsad 1700-talsbyggnad. Mot dess södra fasad in mot gården tillfogades under sent 1950-tal en envånig putsad lagerbyggnad.
I väster ligger ytterligare en putsad förrådsbyggnad, i en våning med vind från tidigt 1900-tal, samt ett 1700-talshus i sten.
Fastigheten används idag för affärsverksamhet mot Hästgatan och de övriga delarna används som magasin. Den avgränsas av byggnaderna samt, i söder och öster, av höga träplank som skyddar från insyn. Den kringgärdade stora tomten är bevuxen med gräs och har flera träd varav ett är ett stort gammalt valnötsträd.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0