Stäng fönster Solna kn, LABORATORIET 1 M.FL. STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| 1936-40 uppfördes nya lokaler för Statens baktereologiska laboratorium i Huvudsta. Ritningarna till anläggningen gjordes av arkitekten Gunnar Asplund efter en inbjuden tävling 1933. Byggnadsområdet var ett öppet fält där en låg bergknalle reste sig i ena hörnet. Anläggningen skulle innehålla laboratorier och andra arbetslokaler liksom stallbyggnader för försöksdjur. Risken för smittospridning krävde ett öppet byggnadssätt med relativt stora avstånd mellan byggnaderna. Asplunds förslag tillvaratog på ett utmärkt sätt terrängens naturliga förutsättningar. Huvudbyggnaden med de väsentliga laboratorierna intar en dominerande plats på bergknallen, de mindre laboratorierna har ett mer undanskymt läge bakom denna, medan stallarna med sin enkla uniforma arkitektur breder ut sig på fältet nedanför. Fasadmaterialet är gult tegel, i stallbyggnaderna delvis tillsatt med korrugerad grå eternit. Anläggningen bestod ursprungligen av femton byggnader, av vilka en del var förbundna med varandra genom intäckta gångar. Anläggningen har därefter utvidgats betydligt såväl genom tillbyggnader som uppförande av nya byggnader. Byggnadernas planlösning och interiörutformning styrdes i första hand av de funktionella kraven men det gavs även utrymmer för estetiska överväganden. Det är främst huvudbyggnaden med entré och centralhall som getts en mer monumental interiörgestaltning. I hallen, som går genom hela byggnaden, byggdes spiraltrappa, hiss och kylrum som fristående konstruktioner, och kring densamma grupperades arbetslokalerna. Centralhallen är omsorgsfullt utformad båda vad gäller planlösning och detaljutformning. Centralhallen utgör en av de viktigaste rumsgestaltningarna i 1900-talets svenska arkitektur och måste betecknas som omistlig. Även övriga interiörer som har bevarat sin ursprungliga karaktär är av högt konstnärligt och kulturhistoriskt värde. Anläggningen intar en framträdande plats i den svenska arkitekturhistorien, och den kom att få stor betydelse för byggandet i Sverige under 1940- och 50-talen. Särskilt för den tidens flitiga skol- och institutionsbyggande var anläggningen en förebild. Gunnar Asplund tillhör de få svenska arkitekter som vunnit internationell ryktbarhet, och i hans ganska begränsade produktion utgör Statens baktereologiska laboratorium ett av de viktigaste verken. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1993 |
