Stäng fönster Linköping kn, TÖRNEVALLA 5:1 TÖRNEVALLA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - TÖRNEVALLA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 864, 1900: 823, 1995: 1592 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger utefter gamla riksvägen mellan Norrköping och Linköping högt i det fornlämningstäta sprickdalslandskapet med utsikt över odlingsbygden. Närmaste granne är f.d. skolan, nu församlingshem samt äldre komministerbostad. Miljön är av riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med något smalare rundat korparti samt torn i väster; sakristian är inrymd under korpartiet. I: De äldsta partierna i den nuvarande kyrkan härrör från 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Av denna återstår rester av västgaveln. Kyrkans ursprungliga planform är inte känd. Ett torn, det nuvarande, hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes kort tid därefter. Vid en ombyggnad under medeltiden erhöll kyrkan ett rakslutet korparti av långhusets bredd. Kyrkorummet välvdes under senmedeltiden. Riven, förutom delar av långhusets västgavel och tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande stenkyrkan, KARL JOHANS KYRKA, ritades av Casper Seurling, ritningarna bearbetades sedermera av Samuel Enander vid ÖIÄ. Den uppfördes 1813-17 av byggmästarna Johan Holmberg och Anders Sundström. En planerad utbyggnad för sakristia kom aldrig till stånd och den har därför från början varit inredd under korpartiet. Tornspiran, ritad av Albert Törnqvist, byggdes 1868. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör med stora, rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset har ett tegeltäckt sadeltak, korpartiet ett något lägre plåtslaget koniskt tak. Kyrkan restaurerades första gången 1868, då den gamla tornöverbyggnaden ersattes med den nuvarande, bestående av en fyrkantig lanternin med spira. Ingångar finns i väster och mitt på södra långhusväggen. Långhuset har trätunnvalv, korpartiet hjälmvalv. Kyrkorummet har restaurerats 1909 av arkitekt Gustaf Hermansson, varvid korpartiet fick sin nuvarande gestaltning och inredningen delvis förnyades. År 1952 renoverades sakristian. Läktarunderbyggnaden tillkom 1970. Ursprungligen hade kyrkan altarpredikstol, med Pehr Hörbergs målning "Getsemane" på ena sidan. 1836 kompletterades anordningen med en annan Hörbergmålning, "Bergpredikan", utförd för Gistads församling. 1909 upplöstes altarpredikstolen och den senare målningen blev enda altarprydnad. Predikstolen var gjord av Niclas Österbom 1733 för gamla kyrkan, men har förändrats avsevärt, första gången på 1810- talet och därefter 1909, då den flyttades till långhusets nordvägg. "Getsemane"-målningen magasinerades i tornet och deponerades 1930 i Östergötlands länsmuseum. Västläktaren är ursprunglig, men orgeln tillkom först 1833. Verket har byggts om senaste gången 1949. Den öppna bänkinredningen härrör från 1909. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten av kolmårdsmarmor är från 1953, den tidigare dopfunten var av trä med 1600-talsdopskål i mässing. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
