Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, RONE KYRKOGÅRDEN 1:1 RONE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Rone kyrka, från 1300-talet, är belägen i slättbygd vid kusten på sydöstra Gotland. Sedan medeltiden har kyrkan kallats Lang Jaku efter sitt skyddshelgon Jakob och det höga västtornet, ett riktmärke för sjöfarare. Några bevarade reliefer och sockelstenar vittnar om en tidigare romansk stenkyrka. Den befintliga putsade kyrkan består av ett tvåskeppigt långhus, västtorn och smalare rakslutet kor med sakristia på nordsidan. Byggnadsmaterialet är tuktad kalksten med inslag av sandsten och granit (kyrkan belägen på gränsen mellan kalkstens- och sandstensområdet), detaljer av fint huggen sten. Långhus, kor med sakristia samt tornets nedre del är uppförda i ett sammanhang omkring 1300. Vid 1300-talets mitt påbyggdes tornet till sin nuvarande höjd under ledning av stenmästaren "Egypticus". Exteriören domineras av det nämnda västtornet med gallerier i tre väderstreck; det har spetsbågiga, kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar och spetsiga gavelrösten som avkapas av den åttkantiga spiran. Kyrkans fönsteröppningar är ursprungliga; långhuset har smala spetsbågsfönster, koret ett rundfönster i söder samt trekopplat östfönster. Av de fyra medeltida portalerna utmärker sig de två perspektivportalerna i söder (kor och med sina fint huggna kapitälband (långhusportalen delvis förnyad 1915 och 1955). Långhus och kor täcks av sadeltak, sakristian har pulpettak. Invändigt täcks långhuset av fyra kryssvalv uppburna av en slank mittkolonn med ornerat kapitäl, kraftiga gördelbågar av huggen kalksten. Spetsbågig torn- respektive triumfbåge leder till ringkammare och kor. Valvmålningarna är från omkring 1300, medan långhusets väggmålningar är utförda av "Passionsmästaren" vid 1400-talets mitt. Glasmålningar från 1200-talets mitt finns bevarade i koret. Ovanligt rik efterreformatorisk inredning. Kyrkan restaurerades 1954-55 efter förslag av arkitekt Eiler Græbe.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.