Stäng fönster Ludvika kn, SÄFSEN 5:1 SÄFSNÄS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Säfsnäs bygd karakteriseras av ett kuperat landskap med vidsträckta skogar, myrar, sjöar och berg. Länge förblev området som gränsar till Värmland en isolerad och väglös skogsbygd och det dröjde till 1600-talet innan en fast befolkning, av svedjefinnar, etablerade sig på enstaka platser. Området utgör del av Bergslagen och den rikliga förekomsten av skog, vatten och mineraler skapade så småningom förutsättningar för etableringen av bergs- och järnnäringar. Under 1700-talet grundades flera bruk; Gravendal (1721), Strömsdal (1727), Fredriksberg (1729), Ulriksberg (1735) samt Tyfors bruk (1790). Brukens expansion bidrog till finnbygdens utveckling och befolkningen ökade markant under perioden. På 1830-talet var Säfsnäsbruken Dalarnas största järnproducenter. Mot slutet av 1800-talet slogs dock järnindustrin ut, den ersattes så småningom av sågverk och pappersindustrier, vilka även de tvingades till avveck-ling på 1970-talet. Industrierna efterträds numera av turistnäringar. Redan på 1600-talet begärde invånarna i finnbygden vid Svartälvens källa att få uppföra en kyrkobyggnad. Som skäl angavs det stora avståndet till Nås kyrka och språksvårigheter som uppstod där. I mars 1696 beviljade konung Carl XI tillstånd för ett kyrkobygge i Skifsen. Av okänd anledning kom detta bygge icke till stånd, istället uppfördes något senare en enkel ått-kantig kyrkobyggnad i Säfsbyn. Kapellet som var underställt moderkyrkan i Nås invigdes den 17 maj 1723. Tio år efter invigningen befanns kapellet i så uselt skick, att en upprustning bedömdes som otänkbar. En ny kyrkobyggnad skulle byggas men församlingen begärde att få uppföra den i Dunderberget. I maj 1746 beviljades tillstånd för uppförandet av ett nytt kapell. Man förorda-de dock att detta skulle förläggas i Säfsbyn; där gamla kapellet redan stod. Först hösten 1758 påbörjades kyrkobygget, den nya byggnaden uppfördes invid det gamla kapellets norra sida. I september 1762 invigdes nya kapellet av Prosten i Nås, det döptes till Gustavi kyrka. Drygt tio år efter kyrkans invigning började klockstapel byggas, den blev klar 1787. För mer historik kring kyrkan se kyrkan/kyrkobyggnaden samt bifogad PDF. |
