Stäng fönster Sundsvall kn, STÅNGOM 2:23 NJURUNDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - NJURUNDA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1640, år 1900: 6893, år 1995: 13897 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socknen omnämnd 1314, eget pastorat. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den östligaste älvdalsbygden söder om Sundsvall och gränsar i söder till Hälsingland. I socknen finns två äldre kyrkplatser. Utanför bebyggelsen i Kvissle/Nolby ligger ruinen av en liten medeltida kyrka, som tolkats som en privatkyrka. Den ligger i svagt kuperad odlingsmark i närheten av en nu uttorkad bäck på Prästbolets mark. Norr om ruinen finns ett järnåldergravfält med storhögar, bl a Norrlands största, och i skogspartiet mot sydväst finns flera höggravfält, troligen från yngre järnålder. Området antas visa en kontinuerlig utveckling av en storgård från slutet av 300-talet och in i högmedeltid och utgör riksintresse. I tätortsdelen Njurundabommen, strax öster om E4:an mot Sundsvall, står ruinen av den äldsta sockenkyrkan. Kyrkplatsen ligger lågt, ca 100 m från Ljungans södra strand. Den befintliga församlingskyrkan ligger avskilt på Stångåhöjden ovanför tätorten. Norr om kyrkan sluttar marken ned mot Stångån. Intill kyrkan ligger församlingshemmet/sockenstugan och i backarna norr och söder om kyrkan kyrkstallar från 1850-talet. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta sockenkyrkan bestod av ett romanskt långhus och mindre rakslutet kor, med samtida eller något yngre torn i väster. Norr om koret byggdes troligen en sakristia. Under senmedeltiden utvidgades kyrkan åt norr och fick formen av en salkyrka. Då uppgick tornets sydvästra hörn och sakristian i långhuset. Vid denna tid eller senare tillkom en ny sakristia och ett vapenhus. Ingångar i söder och väster. Kyrkorummet täcktes av tre stjärnvalv. Spår av målningar. Kyrkan brann på 1870-talet och har sedan dess stått som ruin. Utgrävningar på 1920-talet ligger till grund för den byggnadshistoria som här är refererad. Det finns flera inventarier bevarade från kyrkan, bland annat foten till en dopfunt, troligen från 1200-talets mitt, ett antal medeltida skulpturer, en predikstol från sent 1600-tal. En senare predikstol från 1776 och en altaruppsats från 1770 tillskrivs Johan Edler d.ä. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: På en helt ny kyrkplats uppfördes mellan 1852 och 1862 en kyrka i stort sett efter ritningar av J.F. Åbom. Byggmästare var Johan Nordell. Treskeppig basilika med högre mittskepp. Byggd i gråsten med femsidigt kor och västtorn. Tornet omges i norr och söder av trapphus, i öster motsvaras dessa rum av sakristia åt norr och ett "arkivrum" åt söder. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Västtornet har på övre delen gavelformiga avslutningar åt alla fyra väderstrecken och är krönt av en åttkantig lanternin i trä med spira . Kyrkan är putsad en rosa färgton med vita detaljer i klassicistisk form och taket är plåttäckt. Exteriören tycks inte ha genomgått några större förändringar sedan kyrkan byggdes. Ingångar i väster, norr och söder. I kyrkan löper läktare längs långhusväggarna. Arkadbågar bär upp tak, mittskepp och läktare. Koret är i interiören halvcirkelformat, täckt av ett hjässvalv. Långhusskeppen har plana trätak. Kyrkans inredning är av enhetlig karaktär i nyklassicistisk stil. Orgelfasaden är utförd efter ritning av Åbom 1872. Vid en renovering 1993 tog man fram äldre målad dekor och återställde den gamla altarringen. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998. |
