Stäng fönster Stockholm kn, LÄDERKANONEN 1 ARTILLERIGÅRDEN (ARMÉMUSEUM)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Artillerigården var huvudsäte för artilleriet 1641-1877. De nuvarande byggnaderna, tyghuset i fonden och de två L-formade flyglarna, byggdes 1763-77 efter ritningar av C J Cronstedt. Östra flygeln stod dock färdig först 1806 sedan en kyrka i tomtgränsen mot Riddargatan rivits. Järnstaketet, som binder ihop flyglarna mot Riddargatan tillkom 1816. Tyghuset påbyggdes ytterligare en våning 1884 i samband med att det togs i bruk för Artilleri- och Ingeniörhögskolan. 1879 inrättades ett artillerimuseum i tyghuset. Museet utökades då högskolan flyttades ut 1926. För förvaltningen av museet bildades Armémuseum 1932 och en inre ombyggnad gjordes 1939 för museet efter ritningar av R Hjort. Flyglarna och delar av tyghuset disponerades till 1956 av Stockholms tygstation. Efter ombyggnader 1956 och 1965 disponerar armémuseet nu hela tyghuset. Flyglarna byggdes om 1955-57 efter ritningar av R Cronstedt till förvaltnings- och museilokaler. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X På Armémuseums gård ligger det stora tyghuset med dess två flyglar. Redan på 1600-talet fanns här ett tyghus, d v s en förvaringsplats för artilleripjäser. I mitten av 1600-talet flyttar man det tyghus som ligger vid slottet Tre Kronor till dagens Artillerigård. På Artillerigården finns vid 1700-talets början förutom tyghus, även vaktkur, verkstäder, smedja samt kyrka. Alla byggnader är av trä utom smedjan. 1739 beslutar riksdagen att ett nytt tyghus skall byggas, men Sverige går i krig mot Ryssland 1741-43 och pengarna för ombyggnaden går till krigskassan i stället. Några år senare, 1762, gör man nya försök. Överintendent Carl Johan Cronstedt och överste Carl Ehrensvärd får i uppdrag att ta fram ritningar för en ny tyggård. Deras förslag antas och 1770 står Tyghuset färdigt. Vid denna tidpunkt ser huset ut ungefär som det gör i dag, ett avlångt stenhus, men bara i två våningar. Under flera år bygger man till på Artillerigården, spruthus (hus för förvaring av brandsläckningsmaterial) i vardera änden av tyghuset och ett rustvagnsskjul bakom huset, mot kyrkogården. Artillerikyrkan som uppfördes 1647 i korsvirke rivs år 1807. I samband med rivningen hålls en auktion och kyrkans praktfulla predikstol i barockstil ropas in av Stigtomta kyrka i Södermanland. Där finns den än i dag. I mitten av 1800-talet byggs de båda spruthusen på med varsin våning och kallas för blockhus i stället. Svea artilleriregemente, som under hela 1800-talet haft sitt kansli, sin verkstads- och hantverksdrift förlagd till artillerigården, flyttar 1877 till Valhallavägen och tygmästaren får ta över lokalerna för att bilda ett Artillerimuseum. Museet öppnar 1879. Museets uppgift formuleras så här, att "tillvarataga och vårda de i föregående krig erövrade troféerna samt att framställa en bild av såväl artilleriets som övriga vapens historiska utveckling från föregående århundraden till nuvarande tid". 1882 bygger man på den tredje våningen och en vindsvåning på tyghuset, så det får samma utseende som i dag. I huset skall Artilleri- och Ingeniörshögskolan få plats. Ny verksamhet ställer nya krav. Förutom att husera kanoner, haubitsar, uniformer och gevär skall huset hysa elever och lärare samt vara lämpat för föreläsningar vid den nya militära högskolan. Under Oscar Kuylenstiernas ledning 1911-1932 genomfördes en museal nyhet; tillfälliga utställningar, Sveriges deltagande i Napoleonkrigen 1813-14 och 200-årsminnet av Karl XII:s död. 1932 byter Artillerimuseum namn till Armémuseum, för att understryka att man ställer ut föremål från de andra truppslagen, kavalleri, infanteri, träng o s v. Samma år stänger museet och håller stängt i elva år för en välbehövlig ombyggnad. Under Theodor Jakobssons ledning ses museet och dess verksamhet över. 1943 öppnar museet på nytt. 1963 får museet tillgång till hela tyghuset. Tittar man upp på huset från Artillerigården, ser man under taknocken en relief föreställande lilla riksvapnet omgivet av fanor och två sköldbärande lejon. Reliefen är utförd av C F Norling 1911. Den är gjord i gipsbruk och metall. Till vänster om tyghuset från Artillerigården sett kan man se det s k Poltavamonumentet. Det var ursprungligen tänkt att sättas upp i Poltava, men skänktes hit av major Claes Grill år 1904. Monumentet föreställer Svea som breder ut en fana över en fallen karolin. Det är gjort av professor Johan Teodor Lundberg som även modellerat Olaus Petri-statyn utanför Storkyrkan. Till en början stod monumentet mitt på gården men flyttades 1957 för att ge plats för högvakt och parkeringsplatser. Under 1990-talet har nästan samtliga byggnader på Artillerigården byggts om och renoverats. KÄLLA: Armémuseum, www.sfhm.se |
