Stäng fönster Halmstad kn, ENSLÖV 5:2 M.FL. ENSLÖVS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ENSLÖV BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1458, 1900: 3376, 1995: 2968 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Oskarström utbruten 1957. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger tämligen enskilt tillsammans med pastorsexpeditionen och skolan. Prästgården ligger perifert ett hundratal meter norr om kyrkan. Sydväst om kyrkan återfinns också ett ålderdomshem. Miljön bildar ett förhållandevis avgränsat sockencentrum i utkanten av Åleds tätort. Orten har i första hand vuxit fram kring järnvägsstationen i väster. Socknen består främst av skogsmarker med begränsade arealer öppen odlingsmark kring Nissan. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Romansk murad stenkyrka med rektangulärt långhus och smalare absidförsett kor. Kyrkan hade vapenhus i söder samt ett trätorn i väster. Byggnaden skadades i en åskbrand 1831 och revs därefter, varefter ny kyrka uppfördes sannolikt på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan uppfördes 1835 efter ritningar av arkitekt Fred. M. Bäck och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och ett smalare kvadratiskt torn i väster. Ett sakristieskrank borttogs 1954-55, varvid sakristia vidbyggdes i öster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är en typisk representant för tidens strama, detaljfattiga klassicism. De vitputsade murarna genombryts av stora, rundvälvda fönsteröppningar och portalernas omfattningar är något infällda i murliven. Långhuset har valmat sadeltak och tornet kröns av huv och lanternin. Ingångar genom tornets bottenvåning i väster samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkan har invändigt vitputsade väggar och målat trätunnvalv. Vid en restaurering 1954-55 framtogs den ursprungliga färgsättningen på altaruppsats och predikstol, båda barockarbeten. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - En oornerad, romansk granitdopfunt förvaras i kyrkan, men används ej längre. I kyrkan finns också ett triumfkrucifix från 1200-talet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
