Stäng fönster Söderköping kn, SANKT ANNA KYRKA 1:1 SANKT ANNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Sankt Anna nya kyrka föregicks av ett kapell som ligger vid Kappelviken en knapp kilometer norr om Sankt Anna nya kyrka. Under tidig medeltid hade platsen betydelse som ledungshamn, det vill säga hamn för krigsväsendet till sjöss. I ringmuren som omgärdar kyrkan skall det tidigare ha ingått två byggnader, muren var också försedd med järnringar så att båtar kunde förtöjas vid platsen. Ursprungligen var kapellet ett annex till Skällviks kyrka, vilket medförde att det inte var tillåtet att anordna några förrättningar som till exempel begravningar här annat än när prästen från Skällvik var på besök. 1521 blev Sankt Anna en egen församling. När Gustaf Vasa vistades på Stegeborgs slott och fick skärkarlarna till hjälp mot Nils Dacke, gav han dem i belöning tillstånd att döpa, viga och begrava de sina vid Sankt Anna kapellkyrka. Under pesten år 1710-1711 anordnades särskilda begravningsplatser på Nedre Gränsö och Torönsborgs ägor. De pestdöda fick inte enligt kungamakten begravas på kyrkogården för smittans skull. Det finns idag inte några synliga gravar eller gravstenar på den gamla kyrkogården. På kyrkans södra sida finns en öppen klockstapel uppförd på 1960-talet. Under 1990-talet anordnades en minneslund söder om kyrkan. Redan under 1700-talet väcktes frågan om en ny kyrkobyggnad. 1819 började den nya kyrkan att byggas på höjden mellan Kappelviken och Blindsvik, där mark skänktes av Torönsborgs ägare. (Sankt Anna är en herrgårdssocken. Tre herrgårdar ligger inom eller delvis inom socknens gränser. Att tre stora herrgårdar ligger inom socknens gränser avspeglas även på kyrkogården, genom olika gravplatser. Av de tre herresätena är Herrborum det äldsta. När den heliga Birgittas dotter Ingegerd blev nunna i Vadstena 1375, överlämnade hon bland annat sin del av Herrborum till klostret. Ägare till det gamla godset har under tiderna varit medlemmar av ätterna Banér , Gyllenstierna och Mörner. Sammanflätad med Herrborums historia är Torönsborg, de båda godsen har ägts av samma familjer. Ängelholms herresäte hörde under 1500-talet till Stegeborg. I början av 1600-talet kom det i Erik Göransson Ulfsparres ägo. År 1719 kom godset till ätten Spens ägo.) Redan första söndagen i advent 1821 stod kyrkan klar för gudstjänst, men först 1823 blev den invigd av biskop Wallenberg. Vid detta tillfälle predikade prosten Brunnius, som varit den drivande kraften vid kyrkobygget. Brunnius dog 1828 och ligger begravd på kyrkogårdens norra sida, där ingen annan ville jordfästas. Kyrkogården bestod från början av så oländig och stenig mark att det tog hela sex år att få den färdig och till en kostnad nästan lika stor som hela kyrkobygget. Den ursprungliga kyrkogården låg söder om kyrkan. 1987 utvidgas kyrkogården åt norr, även en ny parkeringsplats anlades. Ytterligare utvidgningar norr om kyrkogården som invigdes 2000 av Biskop Martin Lind har genomförts. Kyrkogården omges av en stenmur med huvudingång i väster. På kyrkogården finns tre gravkor med liknande utseende, byggnaderna är låga med vita spritputsade fasader, slätputsade omfattningar och sadeltak täckta med falsad plåt. Ett fotografi från 1935, över kyrkogården i söder visar gravvårdar i glesa rader på gräsbevuxen mark, varav några ser ut att vara i trä med en enkel utformning krönta av ett kors. |
