Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Östersund kn, FUGELSTA 2:62 MARIEBY KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - MARIEBY

BEFOLKNINGSTAL -1805: 265, 1900: 591, 1995: 515

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden i en sluttning på Storsjöns södra sida intill bebyggelsen som huvudsakligen ligger utmed vägen. Ruinen av den medeltida kyrkan ligger en dryg kilometer söderut i en sluttning närmare Storsjön på Prästbordets ägor. Miljön kring kyrkorna ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (MARIEBY KYRKORUIN). Marieby gamla kyrka förstördes av brand 1876. Murarna av långhuset kvarstår till ett par meters höjd. Före branden bestod kyrkan av ett murat långhus med gavlar av trä, rakslutet kor av trä i öster med sakristia av trä i norr samt ett västtorn, även det av trä. Ingången låg på tornets södra sida. Långhuset uppfördes som en rektangulär salkyrka av senmedeltida typ, vars igenmurade ursprungliga sydportal ännu avtecknar sig. Ett vapenhus nämns 1697. 1759-60 uppfördes tornet av byggmästaren Jonas Hellström, varvid sannolikt vapenhuset revs och sydportalen igenmurades. Koret tillkom troligen under 1700-talet, men dess tillkomsttid är oklar. Det nämns inte i en beskrivning 1704, medan en senare uppgift (inventeringsprotokoll från 1831, ATA) uppger att både tornet och koret uppfördes samtidigt 1770. 1730-31 uppfördes en sakristia, särskild sådan saknades tidigare. Sakristia saknas på en vy från 1828 av kyrkan från nordost, medan en planskiss från 1868 visar att sakristia då fanns på korets norra sida. Ruinen konserverades 1950.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Marieby nuvarande träkyrka uppfördes 1888-90 av byggmästaren P. G. Edler i Lockne efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Ekholm. Den består av ett tresidigt avslutat kor i söder med sakristia innanför en skärmvägg bakom altaret, långhus med korsarmar i öster och väster, samt ett torn i norr med vapenhus i bottenvåningen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhuset täcks av sadeltak, koret av polygonalt valmtak, tornet av en lanterninhuv med spetsig spira. De panelade ytterväggarna har triangelbågigt avslutade fönster, dekorativa listverk och snickerier. Ingång genom tornet i norr och genom korsarmarna. Kyrkorummet täcks av korslagda tredingstak i långhuset, polygonalt valmat tredingstak i koret. Väggarna är försedda med diskret dekormåleri. Altartavlan från 1929, en triptyk, är målad av Sven Linnborg. Predikstolen, den öppna bänkinredningen och orgelläktaren härrör från byggnadstiden. För sniderierna stod Johan Edler d.y. Orgelfasaden byggdes 1924. Vid en restaurering 1929 höjdes sakristians skärmvägg bakom altaret väsentligt, så att fönstren doldes. Samtidigt tillkom altartavlan och dekormålningarna i koret och kring korbågen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.