Stäng fönster Sollefteå kn, KYRKMON 7:1 RAMSELE NYA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - RAMSELE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 710, år 1900: 3719, år 1995: 1982 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946). Namnet omnämnt redan1273 enligt Telhammer. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den sydvästra delen av landskapet. Den omfattar en del av Faxälvens övre dalgång med angränsande skogsmarker. På älvens västra sida, något söder om den nya kyrkan, ligger Ramsele gamla kyrka från medeltiden (se I: RAMSELE GAMLA KYRKA). Kyrkan har ett intressant läge på Grannäset, ett plant parti på ett högt och smalt näs, som bildas där älven smalnar och gör en kraftig krök. Älvsidorna utgörs av branta nipor. Kyrkan används nu under sommaren och vid tillfälliga förrättningar. Kyrkan ingår i riksintresseområde. Intill kyrkan ligger en äldre skola, nu vandrarhem. Den befintliga kyrkan ligger i tätorten, som är en centralort i älvdalen. Intill kyrkan ligger kommunalkontoret och flera skolor. Kyrkans läge är högt i en brant sluttning öster om Faxälven, som är djupt nedskuren i landskapet. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. En ny kyrka närmare det nuvarande samhället planerades redan på 1830-talet men uppfördes först 1855-57 efter ritningar av Ludvig Hawerman. Byggmästare var J A Lagerstrand, som utformade detaljer efter egna ritningar. Kyrkan, som är byggd av gråsten och orienterad i norr-söder, har ett stort treskeppigt långhus och en halvrund utbyggnad för sakristian bakom koret i söder samt ett torn i norr. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har en karnissvängd huv med urtavlor samt en kraftig fyrkantig lanternin med fönster och huv; lanterninen är ritad av Lagerstrand. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i gulvitt med gråputsad sockel. Ingångar finns genom tornet och mitt på långsidorna. Tornportalen flankeras av halvkolonner. Kyrkorummet har trätunnvalv över mittskeppet och plana tak över sidoskeppen. Skeppen åtskiljs av smäckra kolonner med ringkapitäl. Den halvrunda utbyggnad som hyser sakristian har ett kupolartat valv med överfönster. Koret avskiljs från sakristian genom en skärmvägg till halva kolonnhöjden, upptill avslutad med en balustrad till korläktaren. Skärmväggen är indelad i bågfält, av vilka det mellersta bildar fond för altarets kors med svepduk och törnkrans. Väggen har målade landskap och en skendörr, utförda 1857 av Göran Sundin från Jämtland med bistånd av lärlingen Anders Norberg. I bågen mellan mittskeppet och korläktaren hänger en strålsol. Orgelfasaden ritades 1881 av Albert Törnqvist. Predikstolen, som ursprungligen var placerad över altaret, ersattes av en ny 1892, ritad av Gustaf Hermansson. Kyrkan renoverades 1930, och 1932 skedde ommålning samtidigt som vindfång installerades efter förslag av arkitekt Hilding Eklund. Vid en restaurering 1952-55 av arkitekterna Erik Fant och Jörgen Fåk ommålades interiören och sakristian fick ny ingång och inredning. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter och under läktaren, som byggdes ut 1992, finns en omfattande underbyggnad samt en lillkyrka. Läktarunderbyggnaden utfördes 1992-93 efter ritningar av arkitekt Tage Nilsson, Ramsele. Vapenhuset i tornet är välbevarat med dubbla trappor. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998. |
