Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:TA KATARINA 3 KV S:TA KATARINA 3

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET S:TA KATARINA - Kvarteret S:ta Katarina är centralt beläget i Visby innerstads medeltida stadskärna. Kvarteret har fått sitt namn efter klosterkyrkan S:ta Katarina, vars ruin ligger i kvarterets norra del. Kvarteret är oregelbundet till formen och avgränsas av Stora Torget i norr, Södra Kyrkogatan i öster, Klosterbrunnsgatan i söder samt S:t Hansgatan och S:ta Katarinagatan i väster. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde S:ta Katarina S:t Hansrotens andra och tredje kvarter med tomtnumren 16-17 respektive 15-16.
Bebyggelsen i kvarteret dominerades från 1200-talet av franciskanerordens klosteranläggning, där ruinerna av klosterkyrkan S:ta Katarina, en klosterlänga och andra murrester ännu finns kvar. Fastigheterna söder om kyrkan ligger till stor del på klostrets område och är bebyggda med hus från 1600-talet till 1900-talets början. Endast i kvarterets västra och östra del stod under medeltiden ett antal profana stenhus. I flera fall ingår medeltida byggnader och byggnadsdelar i kvarterets synbarligen yngre hus. Norr om kvarteret anlades Stora Torget på 1300-talet. Fram till mitten av 1800-talet var torget smalare och kvarteret sträckte sig ytterligare norrut. Ett rådhus tillkom runt år 1400 i detta område, men raserades sedan under 1600-talets andra hälft. Söder om kvarteret, området där Klosterbrunnsgatan idag sträcker sig, är ett av de mest vattenrika i hela staden. Redan under medeltiden var denna gränd försedd med en och senare flera vattenbrunnar.
Under 1700- och 1800-talet hade kvarteret en blandad befolkning bestående av borgare, handelsmän och hantverkare. I kvarterets västra del låg en större borgargård, medan den östra delen var uppdelad på flera mindre fastigheter. Utöver S:ta Katarinas kyrkoruin är kvarteret idag indelat i fem fastigheter, vars bebyggelse rymmer en varierad verksamhet. Här finns kommunförvaltning, restaurang, utställningslokal/museum, butiker och bostäder.
S:TA KATARINA 3 - Fastigheten S:ta Katarina 3 är den största fastigheten inom kvarteret. Den är belägen i det sydöstra hörnet och gränsar därmed till Södra Kyrkogatan i väster och Klosterbrunnsgatan i söder. I norr angränsar fastigheten till S:ta Katarina kyrkoruin. Ett medeltida stenhus kvarstår på fastigheten, medan rester efter ytterligare minst tre byggnader har påträffats under mark.
Den kvarstående byggnaden finns utmärkt på 1646 års karta och är placerad i det sydöstra hörnet av fastigheten. Enligt 1697 års karta motsvarades S:ta Katarina 3 av tomt 161 i öster och större delen av 102 i väster, vardera tomt bebyggd med ett hus av både sten och trä. Byggnaden i öster motsvarar dagens stenbyggnad från medeltiden, medan den andra säkerligen motsvarar det hus som är beläget på S:ta Katarina 4. Vid slutet av 1700-talet delades marken upp på fem tomter och ytterligare bebyggelse uppfördes. Vid 1785 års husklassifikation fanns det på fastigheten en tät bebyggelse bestående av flera stenhus, ett trähus samt flera gårdshus och ekonomibyggnader. Tomtantalet reducerades till tre under 1800-talet, samägda från 1872, för att slutligen samlas under nuvarande beteckning år 1932.
Den nuvarande bebyggelsen består av tre byggnader. I det sydöstra hörnet med långsidan längs Södra Kyrkogatan ligger det medeltida stenhuset, förbundet med det Agrellska huset på Laboratorn 4 via ett valv över Klosterbrunnsgatan. Byggnaden är även sammanlänkad med en före detta ladugård från 1800-talet, placerad i vinkel längs den norra fastighetsgränsen. Även längs Klosterbrunnsgatan i söder stod tidigare medeltida bebyggelse, men denna revs så sent som 1910 för att lämna plats åt ett kalkstenshus i nationalromantisk stil med bostäder i två våningar. Den yngre byggnaden har byggts samman med den medeltida i det övre planet så att en portgång bildats i sydost. På den mellersta delen av fastighetens norra sida finns ett kraftigt ombyggt och reveterat skiftesverksmagasin i två våningar, troligen med ursprung i 1800-talets första hälft. Fastighetens gårdsrum är asfalterat i den östra delen intill bebyggelsen, medan den västra delen utgör en stor trädgård i anslutning till S:ta Katarina kyrkoruin. Mot Klosterbrunnsgatan avskärmas gården av en medeltida kalkstensmur och nås via två inkörsportar med järngrindar, en i fastighetens västra del och en i portgången i sydost.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0