Stäng fönster Ydre kn, RIBBINGSHOV 1:2 NORRA VI KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Enligt den inventering av bogårdsmurar som utfördes i Linköpings stift år 2004 är större delen av östra, södra och västra kyrkogårdsmuren från 1700-talets slut. De kan ha uppförts i samband med den nya kyrkan. I sockenbeskrivningarna upprättade av P D Widegren och W Tham, 1817/1828 respektive 1854/1855, skriver de om gravkoret på kyrkans södra sida för släkterna von Schaar och Ridderborg, ägare till Ribbingshof. Det var generalmajor Axel von Schaar som lät uppföra gravkoret. 1986 lagades gravkorets mur. Ett förslag till utvidgning av kyrkogården åt norr, ritat av trädgårdskonsulent Chr. F Mohr, godkändes i maj 1923. Förslaget innebar två områden med allmänna platser (linjegravar) och ”köpeplatser” i en rad invid kyrkogårdsmuren i väster, norr och öster. En gravkarta från 1939, som även använts som underlagskarta vid inventeringen, visar en indelning av norra delen i enskilda gravar, större enskilda gravar (familjegravar om ett jämnt antal platser) respektive allmänna gravplatser. Allmänna gravplatser finns även sydväst om kyrkan. Allmänna gravplatser brukar även kallas linjegravar och är ett system som växte fram under 1700-talet. Under 1800-talet verkar det ha övergått till att bli ett system enbart för dem som inte kunde eller ville betala en gravplats. Systemet innebar att begravningar skedde på rad, eller på linje, efter varandra vartefter någon avled. Det innebar i allmänhet att t ex två makar som avled med några års mellanrum kunde begravas långt från varandra. Enligt uppgift reserverade man dock i Norra Vi en plats för efterlevande make eller maka invid den nyanlagda graven. Linjegravssystemet upphörde i allmänhet på 1960-talet. Som en komplettering till 1923 års förslag angavs att kastanjeträd skulle planteras runt den nya kyrkogårdsdelen eftersom sådana fanns runt den gamla. Här står även att det inte behövs någon inhägnad, då ringmuren utgör sådan både omkring den gamla och nya kyrkogården. (Innebär detta att man planerat en utvidgning en längre tid och redan uppfört en mur? Gravkapellet, som idag ligger i anslutning till den norra muren, hade enligt uppgift uppförts för flera år sedan.) År 1969 byggdes vattenverk i de gamla kyrkstallarna och 1997 invigdes minneslunden. Ett stort antal fotografier visar kyrkogården från omkring år 1900 och framåt. På ett foto från omkring 1900 syns kyrkan med muren. Innanför den syns gamla höga gravstenar och utanför muren står träd på jämna avstånd från varandra. På ett foto från 1928 ser man södra kyrkogårdsentrén med järngrindar och grindstolpar, och på ett foto från 1935 syns raka grusgångar, gräs och några grusgravar. År 1938 fotograferades kyrkogården från söder och man ser gräsmattor och stödställningar (?), som tyder på nyplanterade buskar eller träd utmed södra mittgången. På en bild, tyvärr utan årtal, visas gravkapellet med sjön bakom. En krattad grusgång leder till kapellet och det är gräsmattor på båda sidor om gången. Stora buskar står på var sida om gravkapellet. En bild från 1965 visar blommande kastanjer vid järnstaketet väster om kyrkan. Ur samma vinkel är ett foto taget 1982 där träden är avlövade och man ser de höga (troligen) tujorna. |
