Stäng fönster Lilla Edet kn, VÄSTRA RÖD 1:9 LILLA EDETS VATTENKRAFTSTATION
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| 1918 påbörjades byggandet av kraftverket vid Lilla Edet i Göta älv. Ritningar fanns klara redan 1917 men projektet fördröjdes p.g.a. allmän osäkerhet kring energiavsättningen. Kraftstationen stod klar 1926. Den var den femte i raden av statliga vattenkraftsanläggningar. Syftet var att försörja den västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm med el. Den station som sedan togs i bruk ritades av Erik Hahr och fick en enklare och rationellare utformning än tidigare stationer (jämför Olidan i Trollhättan) och hade en helt annorlunda maskinteknik. En större kaplanturbin med ställbara löphjulsskovlar, tillverkad av Karlstads Mekaniska Werkstad, användes här för första gången. Denna typ av turbin visade sig i jämförelse med de tidigare allmänt använda francisturbinerna ha en högre verkningsgrad vid den stora mängden vatten och låga fallhöjd som förekom i Lilla Edet. Ett indirekt skäl till varför kaplanturbinen valdes var den stora arbetslösheten som rådde i Sverige. Staten sköt 1922 till 3,5 miljoner i arbetslöshetmedel för färdigställandet. Förutsättningen var att så stor del som möjligt av den maskinella utrustningen tillverkades vid svenska verkstäder. Orsaken till att byggnadstiden för Lilla Edet var så lång som åtta år hade sin grund i den depression som inträffade efter första världskriget. Men dessa år gav även teknikerna möjlighet att anpassa och testa kaplanturbinen för praktisk drift i ett större vattenkraftverk. Kaplan-turbinen som byggdes som aggregat 1 var när den färdigställdes världens största. Idag är Kaplan-turbiner världens mest använda turbin vid låga och medelhöga fallhöjder. Arkitekten Erik Hahr ritade maskinhallen i Lilla Edet. För de nya turbinerna krävdes en högre takhöjd än tidigare, vilket gjorde att maskinhallen mer liknade en kyrka. Hahr förde in betongen som ett dominerande material i landets kraftverksbyggen, under 1920-talet ersattes granit med betong. |
