Stäng fönster Övertorneå kn, MATARENGI 11:16 BIOGRAFEN RÖDA KVARN, ÖVERTORNEÅ
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Järnvägen nådde Övertorneå 1914 och när arbetena med stationshuset och spåren var avslutade blev en hel del byggnadsmaterial över. Detta övertogs av affärsmannen Magnus Ström. Av överblivna panelbrädor, slipers m m byggde han upp en nöjeslada. Sliprarnas längd begränsade väggarnas höjd och därför fick taket göras särskilt högt och brant. År 1916 visades den första filmen i byggnaden. Publiken satt på långbänkar och lite mer än 100 personer rymdes i lokalen. I regel avslutades biokvällarna med att man flyttade undan bänkarna utefter sidorna och sedan spelade någon dragspelare upp till dans. En film visades så länge publiken kom, i bästa fall 2-3 veckor. Efter hand började man ackompanjera filmerna med piano eller vevgrammofon. År 1936 förvärvade redaktören Gösta Björnström byggnaden och då genomfördes en ombyggnad. Bl a införde man ett sluttande salongsgolv och fasta fåtöljer. Detta innebar att det blev en modern ljudfilmsbiograf, men samtidigt var danstillställningarnas tid förbi. Fasaden, som tidigare varit tjärad, målades faluröd och byggnaden döptes, efter parisisk förebild, till Röda Kvarn. Krigsåren 1939-1945 blev en storhetstid för Röda Kvarn. Då samlades tiotusentals svenska soldater i Tornedalen för att skydda gränsen och ett av soldaternas få nöjen var filmvisningar. Detta medförde att Röda Kvarn blev en av landets mest besökta biografer. Klockan 10.00 startade non-stop-filmvisningen och först klockan 22.00 stängdes dörrarna för militärerna. Som mest var omkring 20 personer anställda för att sköta biografen under denna intensiva tid. År 1965 kompletterades bioverksamheten med Biokiosken mot gatan. Byggnaden är uppförd av regelverk med fasad av liggande pärlspontpanel. Byggnadens fönster har tät spröjsning med undantag för biokioskens skyltfönster som är ospröjsade. Flertalet ytterdörrar är klädda med pärlspontpanel i rutmönster. Huvudentréns dörr är emellertid sentida och försedd med en glasruta. Byggnadens stora sadeltak är brant och belagt med sågade spån med fasade nederkanter. Omkring ¾ av byggnaden inrymmer biografsalongen som upptar större delen av byggnadens höjd. Salongen har ett spontat och målat trägolv. Våren 1994 inleddes restaureringen av Röda Kvarn. Målet var att i allt väsentligt återföra byggnaden till det utseende den fick i samband med 1936 års ombyggnad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Norrottens län, 1998-06-05, Dnr. 221-5053-94 |
