Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY VINKELN 14 KV VINKELN 14

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET VINKELN - Kvarteret Vinkeln är beläget i stadens östra del och sträcker sig utmed klintbranten. Det utgörs av ett vinkelformat markområde, vars fastigheter dels är placerade uppe på klinten och dels nedanför. I väster angränsar kvarteret till Smittens backe, Södra Kyrkogatan och Ryska gränd. Övre Finngränd avgränsar kvarteret i norr och Trappgatan i öster. Den sydöstra delen av kvarteret gränsar till Torngränd i norr, Nygatan i öster och Hästgatan i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret dels Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 21-24, 36-48, dels S:t Hansrotens tredje kvarter med tomtnummer 1 och 2.
Det är ovisst om kvarteret under medeltiden motsvarade ett enda eller om eventuellt någon gränd delat det i två delar. I kvarterets sydvästra del löpte under 1800-talet från Smittens backe in på nuvarande Vinkeln 28, en gränd, vilken möjligen var medeltida. Troligen var området relativt tätbebyggt med stenhus under medeltiden. Murverk efter dessa byggnader finns dock endast bevarade under mark. Enligt 1646 års karta var endast området nedanför klinten markerat som bebyggt. Däremot sträckte det sig längre norrut än i dag och på området fanns två markerade stenhus. 1697 års karta visar att den del av kvarteret som ligger nedanför klinten fått dagens utbredning och utgjordes av sju tomter, av vilka flera enbart användes för odling. Kvarterets östra hälft uppe på Norra Klinten utgjordes av åkermark med undantag för de två nordligaste tomterna, vilka vid den här tiden var bebyggda. Åkermarken omnämns ha varit bebyggd tidigare.
Ännu under 1700-talet utgjordes sannolikt den övre delen av kvarteret på Norra Klinten till större delen av åkermark, vilken kallades "Madame Kinlocks åker" efter rådmansänkan Catharina Kinlock. Efter hennes död 1756 ärvdes marken av svärsonen Nils Lundsberg och kallades sedermera "Lundsbergs åker". Nygatan mellan Hästgatan och Klintgränd utgör dess äldsta sträckning och omfattade då även nuvarande kvarteret Kruset. Namnet Nygatan erhöll gatan då den, sedan mitten av 1800-talet förlängdes mot norr. Norra Klinten ansågs under 1700-talet vara svårtillgänglig från den äldre stadskärnan och bebyggdes därför relativt sent. Vattentillgången var en anledning till att denna del var mindre attraktiv, då de närmaste ställena att hämta vatten på var vid Stora Torget och Ryska gränd. Idag domineras den övre delen av kvarteret av låga skiftesverkshus, medan den lägre delen nedanför klintkanten främst utgörs av större byggnader.

VINKELN 14 - Fastigheten Vinkeln 14 är belägen i den sydöstra delen av kvarteret, uppe på Klinten, och gränsar till Torngränd i nordost. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:36. På 1600-talet omnämns tomten vara fordom bebyggd och lämningar efter ett stenhus har påträffats i Trappgatan. Detta hus kan ha legat inom fastighetens gränser. Kring sekelskiftet 1700 var fastigheten obebyggd, men enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Fastigheten har sannolikt haft samma avgränsning sedan dess. Enligt 1883 års karta var fastigheten bebyggd med ett bostadshus med långsidan mot Torngränd och två sammanbyggda uthus vid fastighetens sydvästra tomtgräns.
Fastighetens nuvarande huvudbyggnad är bostadshuset från 1700-talets senare hälft, placerad med långsidan i liv med Torngränd. Den är ett reveterat skiftesverkshus med tegeltäckt tak. I senare tid har byggnaden byggts till och delvis förändrats.
1800-talets uthus är i det närmaste oförändrat, och beläget vid den södra tomtgränsen.
Fastigheten avskärmas, ut mot Torngränd, av ett brädplank. Nordväst om huset finns en inkörsport med överliggare, vilken leder in till en singeltäckt biluppställningsplats. Porten är klädd med fiskbenställd panel och har en segmentbågeformad överkant. Mot grannfastigheten i nordväst avgränsas fastigheten av ett lägre brädplank av stående panel. Den gräsbevuxna fastigheten sluttar svagt mot sydväst och har planteringar i form av blom- och rosenrabatter, samt ett flertal fruktträd.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512