Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Alvesta kn, VÄSTRA TORSÅS KYRKA 1:1 VÄSTRA TORSÅS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogården i Västra Torsås är anlagd i samband med kyrkans uppförande 1870-71 och uppdelad i fyra
kvarter.
Gravvårdarna är huvudsakligen från 1900-talets senare hälft och utgörs till största delen av låga rektangulära,
enkelt utformade, granitvårdar placerade i räta linjer på kvarterens öppna gräsytor. På kyrkogården
finner man även ett antal smala högresta diabasvårdar från tiden kring sekelskiftet 1900 liksom
några låga breda familjegravvårdar. Gravkors i gjutjärn tillverkades vid både Huseby Bruk och i Diö.
Då den nya kyrkogården togs i bruk började man gravsätta på den södra delen utmed vägen. I norr
utmed vägen upprättades två frilinjer för personer som varit starkt bidragande i samband med kyrkobygget.
Dessa gravar vårdas av församlingen för all framtid.
Enligt uppgift skall det ha funnits en allmän linje på Västra Torsås kyrkogård i vilken det alltid stod
en grav öppen. Enhetliga priser på kyrkogårdens gravar infördes först på 1970-talet. Tidigare hade gravarna
närmast kyrkan och gångarna varit de dyraste medan de allmänna gravarna placerades i kvarterens
mitt. Det stora flertalet av kyrkogårdens barngravar ligger på nordöstra delen av kyrkogården. Majoriteten
av dessa barn omkom till följd av spanska och engelska sjukan.
Jordfästningen på kyrkogården skedde ofta med utgångspunkt i vilket väderstreck man bodde i förhållande
till kyrkan. Bodde man i gårdarna norr om kyrkan fick man en grav på den norra sidan och på
södra sidan om man bodde söder om kyrkan.
Gravbok över kyrkogården upprättades först 1937 av agronom K. F. Öberg och kring 1900-talets
mitt skedde en omläggning av kyrkogårdens gravkvarter varvid flertalet av de stenomramade/häckomgärdade
grusgravarna avlägsnades.
På kyrkogården liggen kapten Johan Qvistgaard, Hulevik, begraven och det var sedermera delvis
hans ritningar som användes vid byggnationen av den nya öresundsförbindelsen. Redan år 1909 började
Albrecht Johan Qvistgaard vid Väg– och Vattenbyggnadsstyrelsen fundera på en fast förbindelse mellan
Sverige och Danmark. År 1914 sökte Qvistgaard tillstånd för att få bygga sin Öresundsförbindelse
men första världskriget stoppade alla planer och genomförandet kom att dröja ända fram till åren 1995-
2000.