Stäng fönster Eslöv kn, SKARHULT 13:36 SKARHULTS SLOTT
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Skarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Borgen är känd sedan 1200-talet och ätten Skarholt, som också kallade sig Rosensparre, innehade gården från senast mitten av 1300-talet och fram till 1624. Sedan den Rosensparreska ätten utslocknat på svärdssidan, tillhörde Skarhult under 1600- och 1700-talen släkterna De la Gardie och Brahe. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1562 av Jens Torbersens son, Steen Rosensparre. Dess rika dekorativa fasadutsmyckning med svängda gavlar tillkom omkring 1580. Sannolikt uppfördes även rundtornet vid denna tid liksom en skulpterad spisel i dess inre. Västra längan byggdes troligen något senare. Borgen stod obebodd under närmare ett sekel, innan den på 1820-talet iståndsattes invändigt. 1843 återställdes exteriören efter ritningar av C. G. Brunius på uppdrag av dåvarande ägaren Karl XIV Johan. Under följande ägare, C. J. Von Schwerin, fortsatte restaureringsarbetet, och borgen blev åter permanentbostad. Vid denna tid tillkom delar av de ståtliga ekonomibyggnaderna. Från mitten av 1800-härrör också huvuddelen av parken. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 |
