Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mora kn, VÄSTBYGGE 271:1 VENJANS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Församling utbruten ur Mora 1607. Kyrkan är belägen på en liten höjd mellan Vanån i norr och öster samt den lilla Kyrktjärnen i söder.

I: Den äldsta träkyrkan på platsen var sannolikt senmedeltida. Det fanns med säkerhet vid klockuppbörden 1531. Kyrkans huvuddrag kan rekonstrueras utifrån arkivaliska uppgifter. Den var timrad och bestod av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti. I norr fanns en troligen ursprunglig sakristia. Ett vapenhus i söder - möjligen tillbyggt i ett senare skede - omtalas 1621. En ny större sakristia uppfördes 1722-23. Kyrkans valv och väggar var försedda med målad dekor, vilken 1695 uppges föreställa "Christi pinos Historia". Dessa tillkom sannolikt vid 1600-talets mitt. Kyrkan revs i samband med att ny uppfördes 1796.

II: Den nuvarande timmerkyrkan består av ett rektangulärt långhus och smalare, tresidigt avslutat kor i öster, en sakristia i söder och i väster ett torn. Timmerkyrkan från 1796 uppfördes under ledning av byggmästare Mur Olof Nilsson från Malung. Den bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, ett torn mitt på långhusets norra sida och på motsvarande plats i söder en sakristia. År 1855 uppfördes en tresidigt avslutad sakristia i öster. Förslag till ombyggnad utarbetades av arkitekt Fredrik Falkenberg och stadfästes 1907, men kom inte att verkställas förrän 1915. Av den befintliga byggnaden sparades endast långhusets östra del samt sakristian från 1855, som nu omdanades till kor. Vid det väsentligt förkortade långhusets västra gavel uppfördes ett nytt torn samt på korets södra sida en sakristia (till största delen av återanvänt timmer).

Exteriör och interiör präglas av den genomgripande ombyggnaden i nationalromantisk anda. Utmärkande för exteriören är det låga tornets höga, spånklädda och svagt svängda spira med urtavlor i alla väderstreck, samt den murade, höga skorstenen på korets sydsida. Långhusets branta sadeltak och det lägre korets valmtak täcks av tegel, medan sakristians flacka pulpettak har plåtbeklädnad. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel och uppbryts av rektangulära spröjsfönster. Ingång sker från tornets västsida.
Kyrkorummet har tre skepp, av vilka det bredare mittskeppet täcks av ett parabelformat trätunnvalv med tvärbalkar, och sidoskeppen av plana tak. En treklöverformad triumfbåge bildar gräns mot koret. Interiören fick ny färgsättning vid arkitekt Claes Laurents restaurering 1957; samtidigt tillkom ny predikstol med bibliska motiv huggna av skulptören Sven Lundqvist, Stockholm, samt triumfkrucifix skulpterat av Herman Karlsson, Norrköping. Glasmålning i korfönstret, med en delvis arkitektonisk omramning, utförd 1916 av firman P Ringström efter förlaga av Falkenberg. Vid korets nordvägg altarkors från 1855 års altaruppsats. Orgeln saknar egentlig fasad.

Den anses vara en av epokens mest charmfulla kyrkor, släkt med Norsjö (Vb), likaså ritad av Falkenberg.