Stäng fönster Gotland kn, VISBY REMMAREN 10 KV REMMAREN 10
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var tydligen avsedd för superintendenten - biskopen vid kyrkan S:ta Maria. Biskopsåkern och bredvidliggande Klockaråkern västerut brukades ännu under 1700-talet. En stadskarta från år 1748 visar att båda åkrarna tillhörde kyrkan. Då åkrarna på Klinten började bebyggas blev det i sådan omfattning att kyrkorådet 1737 ville ha byggnadsförbud på kyrkberget. Denna gång blev det ingen framgång så ett nytt försök gjordes år 1782. Detta år kom största delen av Biskopsåkern och därmed nuvarande kvarteret Remmaren att avstyckas och infästas. Tomterna intill Klinttorget infästes något senare. Under 1790-talet flyttades spöpåle samt schavott till Klinttorget från Stora Torget. Klinttorget utgjorde sedan spötorg under 1800-talet. Här hade man även hötorg för försäljning av hö, ved, och halm. Senare under 1800-talet kallades det för Nya Torget fram till 1912, då det fick sitt nuvarande namn. Murgränd i norr kallades tidigare förr Klockaregränd. Områdets gatubild är i stort sett oförändrad sedan 1851. Enligt husklassifikationen från 1847 bodde det många änkor i kvarteret. Fastighet nr 116 (Remmaren 14) står här upptagen som en handlare Luths trädgård. I övrigt var det personer med blygsam samhällsställning som bodde i kvarteret, exempelvis stadsarbetare, timmermän och sjömän. Av 1861 års husklassifikation kan utläsas att det då även fanns lite "finare folk" i kvarteret, en "landscancellist" Broander och ett par sjökaptener. Fastigheterna tillhörande dessa personer är värderade betydligt högre än övriga. Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid avstyckningen 1782. Fastigheterna är indelade efter ett rutnätsmönster som omfattar 22 tomter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren. REMMAREN 10 - Remmaren 10 är belägen i sydöstra delen av kvarteret, vid Norra Murgatan. Fastigheten benämndes tidigare Klinteroten IV:120 och infästes 1782. Fastigheten har sedan dess bevarat sin gränsdragning. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse på tomten i form av ett trähus med brädtak. 1883 års stadskarta visar att fastigheten då även innefattade två gårdshus. Dessa två kom att byggas ihop kring sekelskiftet 1900. Gårdsbebyggelsen finns fortfarande utmärkt på 1936 års karta, däremot inte på stadskartan från år 1969. Den nuvarande bebyggelsen utgörs av ett boningshus som ligger i liv med Norra Murgatan. Huset är troligen detsamma som nämns i husklassifikationen från 1785. Det uppfördes i skiftesverksteknik under 1780-talet, som en så kallad göthisk enkelstuga, en hustyp som hade dörren mitt på huvudfasadens för att efterlikna en parstuga. Byggnadens fasad har delvis synliga bular och delvis brädpanel. Sadeltaket täcks med enkupigt lertegel. I södra delen av tomten ligger en delvis panelinklädd carport av stolpverkskonstruktion med plasttak. Tomten är för kvarteret karaktäristiskt avgränsad. Ut mot gatan finns ett brädplank och en inkörsport av brunmålad, stående panel medan den södra fastighetsgränsen utgörs av en vitputsad och tegelavtäckt mur. I väster löper även här en tegelavtäckt mur. I norr avgränsas tomten av ett plank med stående, rödmålad panel samt av grannens uthusbyggnad av rödtegel. Innergården är belagd växelvis med gräs, stenplattor, singel och kalkstensflis, där den välvuxna trädgårdsmiljön domineras av ett flertal fruktträd såsom äppelträd och körsbär. I övrigt karaktäriseras växtligheten av vinbärsbuskar, björnbär, pioner, stockrosor, chersmin, rosor och blomrabatter. Fastigheten med byggnadens placering i liv med gatan och tomtens avskärmning är karaktäristisk och har trots avsaknad av gårdsbebyggelse ett stort miljöskapande värde för kvarterets arkitektoniska helhet. Skiftesverkshusets välbevarade exteriör ger fastigheten ett kulturhistoriskt värde och utgör ett betydelsefullt inslag i gatubilden. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 |
