Stäng fönster Gotland kn, VISBY BISKOPEN 3 KV BISKOPEN 3
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET BISKOPEN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område i stadens norra stadsdelar och avgränsas av S:t Nikolaigränd i norr, S:t Nikolaigatan i öster, Erik XIII:s gränd i söder och Tranhusgatan i väster. På grund av en naturlig nivåskillnad längs Tranhusgatan ligger i stort sett hela den västra sidan av kvarteret ungefär en meter högre än själva gatan. Biskopen ingick tidigare i Norderrotens tredje kvarter, med tomt nummer 38-45 och 53-60. Kvarteret utgörs av 16 bebyggda fastigheter och har idag näst intill samma tomtindelning som det erhöll vid tomtregleringen vid 1700-talets mitt. Kvarteret är indelat efter ett rutnätsmönster, där merparten av fastigheterna har en smal, rektangulär form. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av att huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, ligger invid gatan, medan uthusen finns i tomtens bortre del, in mot kvarterets mitt. Mot S:t Nikolaigatan skyddas fastigheterna från insyn av höga träplank eller murar, medan tomterna vid Tranhusgatan är något öppnare. Skiftesverkshusen är genomgående reveterade. I kvarteret finns även byggnader som speglar såväl områdets sena 1800-tal som dess vidareutveckling på 1930-talet. Vissa arkeologiska fynd har gjorts i kvarteret. I dess norra del har medeltida eller äldre gravar samt högmedeltida murar påträffats, men även ett äldre, odaterat kulturlager. I Biskopens södra del påträffades år 1934 en skelettgrav, sannolikt från vikingatiden. Under medeltiden hörde kvarteret till de områden som sågs som stadens expansions- och buffertzoner, med kyrkan som största markägare. Troligtvis bebyggdes kvarteret under 1700-talets första hälft då stadens befolkning kraftigt ökade. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla fastigheter utom två vara bebyggda med trähus, där de obebyggda beskrivs som trädgård och kålgård. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området hade då etablerats, liksom gatunätets huvuddrag. På stadskartan från 1856-60 syns kvarterets tomtindelning i stort sett överensstämma med dagens. Under 1800-talets senare del och kring sekelskiftet 1900 gjordes smärre förändringar i tomtfördelningen, och på 1912 års stadskarta syns tomtindelningen som den är idag. Det finns exempel på att 1700-talsbebyggelse i kvarteret revs på 1930-talet för att ge plats åt nya större byggnader. Detta var i det skede när området i nordost, företrädesvis kvarteret Flora, planlades och bebyggdes, och då flera tomter sanerades i närheten från äldre bebyggelse till förmån för bostäder byggda -enligt 1930-talets ideal BISKOPEN 3 - Fastigheten Biskopen 3 är belägen i kvarterets norra del, och sträcker sig som en smal tomtremsa över hela kvarterets bredd, från Tranhusgatan i väster till S:t Nikolaigatan i öster. Arkeologiska fynd har gjorts på fastigheten i form av medeltida eller äldre gravar. Fastigheten har tidigare utgjort två tomter, Norderroten III:39 och 59 och i husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av två trähus och två stall. Under några år kring sekelskiftet 1900 ingick delar av nuvarande Biskopen 4 i fastigheten. Biskopen 3 omfattar idag tre byggnader. En av byggnaderna som nämns i husklassifikationen utgör dagens bostadshus och ligger med långsidan invid Tranhusgatan i väster. Huset är ett panelat skiftesverkshus, på hög sockel, i en våning med inredd vind under tegeltäckt sadeltak. Uppskattningsvis är byggnaden från tiden kring 1780, med ett tillbygge mot öster från 1956. I tomtens östra del ligger två gårdshus. Det äldre är från 1800-talets mitt och ligger invid S:t Nikolaigatan. Det andra är uppfört kring 1900 och ligger innanför det äldre gårdshuset. Fastigheten avgränsas av en kalkstensmur i väster och av ett högt träplank mot norr. Även ut mot S:t Nikolaigatan i öster finns ett högt träplank, försett med en bred dubbelport i liggande panel. Tomten är gräsbevuxen och har planteringar av rosenbuskar. På tomten finns två äldre gaslampor från 1800-talets slut, nu anslutna till el. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 |
