Stäng fönster Växjö kn, BILLA 3:1 HEMMESJÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - 1781 utarbetades förslag till omändring och tillbyggnad av den medeltida kyrkan. Beslut om nybyggnad togs dock först 1839 och kyrkan uppfördes 1852-54 i Billa by som gemensam kyrka för Tegnaby och Hemmesjö efter ritningar av Johan Adolf Hawerman från 1847. Som byggmästare omtalas Jonas Malmberg, Växjö. Den medeltida träkyrkan i Tegnaby revs medan den gamla kyrkan i Hemmesjö kom att stå kvar som ödekyrka. Kyrkan invigdes 1854 av biskop Christofer Isaac Heurlin. PLAN OCH MATERIAL - Korskyrka med kor med bakomliggande sakristia i norr samt smalare torn i söder. Ingång genom tornet samt i korsarmarna. Separat ingång även till sakristian. På planen från 1847 finns ej ingångar i korsarmarna och sakristian är markerad endast som ett utrymmet bakom altaret. Kyrkorummet har sedan 1953 en förändrad disposition genom att korsarmarna skilts från långhuset genom arkader och inbyggnader skett under läktaren. Uppförd av gråsten, vitputsad och med taklister och omfattningar runt fönster, ljudluckor och portaler av rött tegel. Taktäckning av skiffer. EXTERIÖR - Exteriören utmärks av den rika tegelorneringen. Avvikelser från Hawermans ritning är de nämnda portalerna i korsarmarna samt tornets förenklade tegelornering i det övre partiet och pyramidhuven. På ritningen anges en hög, gotiserande spira med fialer. INTERIÖR - Interiören präglas av de förändringar som skett 1903 och 1953. Altarväggen pryddes fram till 1903 av en väggmålning, föreställande Kristi himmelsfärd. Den nuvarande stora altaruppställningen tillkom detta är och följer i sin uppbyggnad Hawermans ritning från 1847. Den stora oljemålningen i mittfältet är utförd av Ludvig Frid 1903 som kopia efter Carl Blochs "Christus Consolator". Sidofälten har på muren målade änglagestalter, likaså utförda av Frid. Dessa täcktes 1956 med de nuvarande på plattor utförda freskerna med kristna symboler av David Ralson. Altaruppställningens ramverk var ursprungligen målat i grön marmorering och guld. I Frids utsmyckning ingår också de båda medaljongfälten ovanför kordörrarna med framställningar av Herdarnas tillbedjan och Jesu dop. Predikstolen, som är ursprunglig, är utförd i klassicerande stil. Till predikstolen hörde tidigare ett snidat väggdraperi, vilket också finns angivet på Hawermans ritning, där dock predikstolens är åttkantig och i gotiserande stil. Orgeln tillkom 1858. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
