Stäng fönster Nacka kn, TATTBY 32:1 UPPENBARELSEKYRKAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden uppfördes mellan 1910 och 1913 efter ritningar av arkitekten Ferdinand Boberg och på bekostnad av Knut Wallenberg. Kyrkan invigdes på Knut Wallenbergs 60-årsdag den 18 maj 1913. Många kända konstnärer och rådgivare medverkade vid utformningen av kyrkan, nämligen Nathan Söderblom, Johnny Roosval, Carl Milles, Olle Hjortzberg, Filip Månsson, Oscar Brandtberg och Hugo Alfvén. Då kyrkan stod klar skänktes den av Knut och Alice Wallenberg till den nybildade församlingen. Ferdinand Boberg (1860-1946) var en av sin tids främsta arkitekter. Hans stora genombrott kom med Gävle brandstation 1890 och han fortsatte sin arkitektbana med en mängd industribyggnader. Ferdinand Boberg har ritat flera av Stockholms mer kända byggnader som Rosenbad, NK, Centralpostkontoret på Vasagatan, Prins Eugens Waldemarsudde, Thielska galleriet och många andra byggnader. Till andra kyrkobyggnader ritade av Ferdinand Boberg hör bl a Alnö nya kyrka i Medelpad, 1893-96, Skagershults kyrka i Närke, 1896 och även ett begravningskapell på Gustavsbergs nya kyrkogård, 1923-25, som kom att bli hans sista verk. Boberg var inte bara arkitekt utan också grafiker och formgivare och designade möbler, porslin, textilier m m. Uppenbarelsekyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Bankdirektören Knut Wallenberg hade redan 1889 förvärvat 1 000 hektar mark med 30 kilometer strand för att bygga ett samhälle där "den arbetsamme stockholmaren kunde vila ut och få möjlighet till rekreation vid rent vatten, i frisk luft, i sol och ljus". Badorten på Restaurangholmen, Saltsjöbanan och Grand Hotel blev grunden för en mycket snabb samhällsutveckling. Fram till 1913 hade Saltsjöbaden tillhört Nacka församling i kyrkligt hänseende men i takt med att samhället växte ökade behovet av en egen kyrka. Kyrk- och församlingsfrågan var under många år ett hett diskussionsämne i Saltsjöbaden. I maj 1913 delades Nacka församling och sedan dess har Saltsjöbaden varit egen församling med egen kyrka. Knut Wallenberg gav 1910 i uppdrag åt arkitekten Ferdinand Boberg att rita och bygga en kyrka i Saltsjöbaden. Platsen för kyrkan vid Neglingeviken var redan reserverad enligt gällande plan, under beteckningen "kyrktomten". Boberg fick fria händer att lösa sin uppgift inom beräknad kostnadsram. Det enda villkoret var att kyrkan skulle stå färdig vid Wallenbergs 60-årsdag. Som rådgivare i rituella och religiösa spörsmål tillkallade Boberg den dåvarande professorn i religionshistoria, sedermera ärkebiskopen, Nathan Söderblom samt docenten i konsthistoria Johnny Roosval. Kyrkan kom att gestaltas och uppkallas efter Nathan Söderbloms idéprogram kring uppenbarelsetanken, vilket tydligast kom till uttryck i kyrkorummets kalkmålningar och i kyrkans namn. Boberg stod själv för en stor del av det skapande arbetet, vilket var vanligt under jugend-epoken då arkitekten gärna uppträdde som allkonstnär och utformade konstnärligt genomkomponerade miljöer. I Uppenbarelsekyrkan kom Bobergs berömda mångsidighet till uttryck i flera inredningsföremål som t ex järnsmiden, reliefornament, armatur, kyrksilver och textilier. För kyrkans konstnärliga utsmyckning inkallades flera av tidens mest kända konstnärer, bl a skulptören Carl Milles och professor Olle Hjortzberg. De dekorativa vägg- och takmålningarna utfördes av dekorationsmålarna Filip Månsson och Oscar Brandtberg efter Bobergs förlagor. I och med att kyrkan överlämnades till församlingen fick den även full äganderätt till all fast inredning samt följande lösa inventarier: ett altarkors (krucifix), två kandelabrar, en kanna, en kalk, en mindre kalk, en patén, en vinbehållare, en oblatask, en brudkrona, två mässhakar, två mässkjortor med gördlar och halskläden, en altarduk, en kyrkvaktarekappa samt 100 psalmböcker. Makarna Wallenbergs villkor för gåvan var att de båda skulle begravas i kyrkans gravkor. För att gravkoret skulle underhållas i värdigt skick utan att drabba församlingens ekonomi, inrättade makarna en fond varifrån kostnader för underhållet kunde tas. Församlingens kyrkogård med tillhörande kapell och klockstapel är belägen på Skogsö. Kyrkogård och kapell ritades av ingenjör Erik Bülow-Hübe och invigdes 1921. Anläggningen bekostades med medel från Järnvägsbolaget, två vänner till församlingen samt av Knut Wallenberg. 1972 tillkom en minneslund på kyrkogården. Tjugo år efter att kyrkan uppförts donerade Wallenberg ytterligare pengar till ett kombinerat kommunalhus och församlingshus, vilket uppfördes på Neglinge gärde. Saltsjöbadens och Tyresö församlingar var förenade till ett pastorat mellan åren 1923 och 1944. Därefter har Saltsjöbadens församling utgjort eget pastorat. KÄLLFÖRTECKNING ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM, Stockholms läns museum, arkivet Blom, Gösta, Gamla Saltsjöbaden, Minnen, Borås 1982 Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Cason, Sven Åke Cason, Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden, Idéprogram -arkitektur-utsmyckning. En vägledning för kyrkobesökare, Stockholm 1998 Hammarlund Larsson, Cecilia, Kulturhistoriska miljöer i Nacka, Stockholm 1987 Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland. Nyköping 1965 Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003 Öst, Kerstin, Artikel ur Nackaboken 1980. Saltsjöbadens kyrka - byggnadshistoria, utsmyckning, Stockholm 1980 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
