Stäng fönster Vimmerby kn, LOCKNEVI 1:2 M.FL. LOCKNEVI KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Sockenbeskrivning Locknevi socken ligger i nordöstra hörnet av Vimmerby kommun vid gränsen mot Östergötland. Socknen är känd sedan 1348. I området finns gott om lämningar från samtliga förhistoriska epoker i form av lösfynd, gravar och en borganläggning från yngre järnåldern. Socknen är en skogsbygd som genomkorsas av en bördig dalgång från sjön Anen till byn Höslätt. Ur sjöar och mossar har sockenborna hämtat sjö- och myrmalm. Denna förädlades vid bruken i Toverum och Fenjebo. När bruken lades ner forslades malmen istället till Ankarsrum. Fem större herrgårdar finns i socknen – Björka, Lidhem, Locknevi säteri, Toverum och Vanstad Locknevi kyrka uppfördes 1900-1903 efter ritningar av P. U. Stenhammar, bearbetade och kompletterade av Hugo Hammarskjöld på närbelägna Tuna gård. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, torn i väster och flersidigt kor i öster. Murverk och fasader består av kvaderhuggen granit. I kyrkans utformning blandas nygotiska och nyromanska inslag. På den ungefärliga platsen för nuvarande kyrka ska åtminstone två tidigare kyrkobyggnader ha funnits. Kyrkogårdens historik Nuvarande kyrkogård anlades i samband med att kyrkan uppfördes 1903. Dessförinnan hade kyrkogården legat kring den gamla kyrkan sedan medeltiden. Den gamla kyrkan var uppförd 1745 som en åttkantig träkyrka, av samma typ som Frödinge kyrka. En karta från 1798 visar kyrkogården som en kvadrat med kyrkan i mitten och klockstapeln, uppförd 1726, norr om kyrkan. År 1828 beskriver Anders Ekbaek kyrkogården i ”Utförlig beskrifning öfwer Locknevi lofl. Församling”; ”Kyrkogården är något sluttande åt öster som söder, på en hög kulle belägen: är en nog trång begravningsplats, varför gravöppningarna måste ske runt omkring kyrkan, nu i ordning efter varandra och utan kors. Dock hava herrskapen för sina eller till detta behov, begagnat högsta kullen på norra sidan”. Ännu finns några enstaka stenar äldre än 1900 norr om kyrkan. Enligt samma beskrivning omgavs kyrkogården av en stenmur. På kyrkvallen väster om kyrkan fanns sockenstuga, fattigstuga och magasin. Här finns ännu den gamla skolan som numera brukas som församlingshem. Kyrkogården var trång och 1844 utvidgades den åt öster genom en donation av mark från Locknevi säteri, samt nyttjanderätt till en liten bit av prästgårdens mark. På en karta över kyrkogården från 1845 syns mjukt rundade gångar från kyrkans ingångar i väster, norr och söder. Några år senare, 1851, tillkom en teckning som visar att kyrkogården i söder omgärdas av en mur och i öster av en gärdesgård. År 1891 skedde nästa utvidgning, denna gång i norr och öster genom köp av mark från Locknevi säteri. Kring sekelskiftet förverkligades församlingens planer på en ny kyrka. Den pampiga stenkyrkan stod klar 1903. Året efter planlades kyrkI Vimmerby tidning 1907 kan man läsa ”Församlingens kyrkogård har under sistl. sommar blifvit jämnad medelst schaktning och planering: arbetet därå har utförts av församlingens kyrkoväktare Gustaf Svensson i Räfsveden…Länsträdgårdsmästaren Arvid Blom från Vestervik har nu i höst utstakat och ordnat kyrkogården i grafplaner samt gångar, bersåer, gräsplaner m.m. och planterat dem med träd och buskar, köpta från Adelsnäs trädgård…” År 1907 utjämnades också marken på den plats där klockstapeln stått och massorna användes för att fylla ut området i sydost. Blom planlade den västra delen av kyrkogården med inspiration från den engelska trädgården med ett system av mjukt rundade grusgångar runt, i det närmaste, njurformade gräsmattor. I gräsmattorna fanns strödda parkträd av olika sorter liksom sk. nordmannsgran. Buskage av både barr- och lövträd var utplacerade på gräsmattorna. Östra delen utformades enligt ett stramare mönster enligt klassicistisk princip med raka grusgångar i nord-sydlig riktning och öst-västlig riktning som inrutade området i rektangulära gravkvarter. Huvudgångarna kantades av pyramidalmar. Lönnar planterades längs den östra gränsen. I kyrkogårdens fyra hörn anlades en berså i halvcirkelform. Området närmast kyrkan belades med grus. På Bloms plan framgår att ytan öster om kyrkans kor skulle rymma familjegravar, liksom raderna närmast gångsystemet i nordost och sydost. I de nordöstra och sydvästra områdena i övrigt fanns plats för ensamgravar. Längst i sydväst kom man att spara delar av ett område med gravplatser från gamla kyrkogården, nuvarande kvarter D och E. Dessa ligger utanför det av Blom planlagda området och rymmer än i dag enstaka vårdar från 1800-talet. Kyrkogårdens gjutjärnsstaket i väster är sannolikt också ett resultat av omdaningen vid 1900-talets början. Staketet ska vara tillverkat vid Ankarsrums bruk.ogården efter ritning av Arvid Blom, Västervik. Det tog dock några år innan de genomgripande förändringarna av kyrkogården helt genomfördes. En jämförelse mellan två fotografier tagna med ca 20 års mellanrum, ca 1900 och ca 1920, visar att den gamla kyrkan var placerad något mer åt sydväst, närmare landsvägen, än dagens kyrka. Söder och norr om den gamla kyrkan fanns stora mängder träkors, men även vårdar av sten. På båda bilderna kan man se att kyrkogårdsmur och trädkrans i stort är desamma kring båda kyrkor. Det verkar inte vara så att uppförandet av den nya kyrkan ledde till en utvidgning av kyrkogården. Efter omdaningen togs kyrkogården successivt i bruk. Ett flygfotografi från 1935 visar att Bloms plan i stort följts. Ännu är dock ytan öster om kyrkans kor i det närmaste är helt tom och besådd med gräs. I sydost och nordost däremot är kvarteren ordnade med grus och låga häckar kring gravplatserna. Längs gångarna finns pyramidklippta almar och i väster det parkliknande området. Ett fotografi från 1957 visar att området öster om kyrkan nu ungefär till hälften är brukat och belagt med grus. År 1945 uppfördes ett bårhus nordväst om kyrkan, efter ritning av Johannes Dahl, Tranås. Kapellet uppfördes med fasader av kvaderhuggen granit och skiffertak. I samhand med detta togs lindbersån i nordvästra hörnet av kyrkogården delvis bort. Samtidigt förändrades vissa områden norr om kyrkan genom att gravplatser och gångar såddes in med gräs. På 1970-talet fortsatte förändringarna i området (Kvarter A). Sannolikt var det då som ytterligare partier av kvarter A, nordost om kyrkan såddes in med gräs och rygghäckar planterades. I samband med detta togs en del gamla stenar bort. Några av dem ställdes upp i kyrkogårdens nordöstra hörn där en plats anordnades för ”museiuppställning”. Omkring 1970 togs också en ny gravkarta fram av K-konsult. I området söder om kyrkans torn finns några uppställda smidesvårdar, som enligt uppgift tillverkats vid Sporrbacka masugn eller Toverums järnbruk under 1700-1800-talen. Vårdarna hade tidigare funnits på kyrkogården, men tagits bort. De återfanns sedan på 1940-talet av kyrkoherde C W Ekholm. När kyrkoherden begravdes vid Mobackens kapell, Tidaholm, flyttades en av smidesvårdarna till hans gravplats. År 1995 köpte församlingen mark från Locknevi säteri för att utvidga kyrkogården med ett rektangulärt område i öster. Minneslund anlades i den mellersta delen med ängsmark i söder och öster. I samband med detta försvann de båda östra bersåerna från Bloms planläggning. Åren 1994-95 utfördes en omfattande kulturhistorisk kyrkogårdsinventering på Locknevi kyrkogård av antikvarie Ulla Ekberg, Kalmar läns museum. Efter denna inventering markerades på Locknevi kyrkgårds gravkarta vilka gravplatser som har ett högt kulturhistoriskt värde. Inventeringen används idag i förvaltningen av kyrkogården. |
