Stäng fönster Olofström kn, JÄMSHÖG 1:1 JÄMSHÖGS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 JÄMSHÖG BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 5258, år 1900: 5662, år 1995: 11764 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Kyrkhult utbruten 1865. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i vägkors i tätortens sydöstra utkant 500 m öster om järnvägen och 250 m öster om Holjeån. Prästgården är belägen strax söder om kyrkan. Socknen, som i väster och sydväst gränsar till Skåne, består av kuperad skogsbygd. Inom Jämshögs socken ligger huvudorten Olofström, vilken vuxit fram ur bruksorten Holje. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan består av rektangulärt långhus med något smalare, rakslutet kor av samma höjd som långhuset, en smalare och lägre sakristia i öster och västtorn. I norr finns det unika "gudmorshuset", ett uppehållsrum för kvinnor vid barndop och kyrktagningar. Kyrkan är uppförd av natursten med tegel i fönster- och dörromfattningar. I den nuvarande kyrkan ingår delar av en tegelkyrka från 1200-talet, som bestod av rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor. Kyrkan förstördes under nordiska sjuårskriget (1563-70), och vid återuppförandet förlängdes långhuset något åt väster. 1737-39 förvandlades den gamla kyrkan till en barockbyggnad med svängda gavlar efter ritningar av kyrkoherden Peter Estenberg. Kyrkan påbyggdes till nuvarande höjd och vidgades åt söder. Sakristian tillkom 1778. Kyrkan härjades av en eldsvåda 1803, och återställdes året därpå efter ritningar av arkitekten Olof Samuel Tempelman. I Tempelmans förslag ingick en förlängning åt väster med torn, som dock inte genomfördes förrän 1832-33, då även gudmorshuset tillkom. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör är i princip oförändrad sedan om- och tillbyggnaderna under 1800-talets första hälft. Fasaderna är vitputsade med rundbågiga fönster. Långhus och kor täcks av brutna sadeltak, sakristian och gudmorshuset har sadeltak. Tornets höga, fyrkantiga trälanternin har korstak, krönt av en liten kupol. Huvudingång via tornet i väster; ingång finns även i söder. Långhuset och koret reparerades och fick ny inredning efter branden 1803 med ritningar av arkitekten Olof Tempelman. Även interiören bevarar sin nyklassicistiska prägel, trots flera genomgripande restaureringar. 1925-26 restaurerades kyrkan av arkitekten M. Wernstedt. Kyrkorummets äldre färgsättning togs fram vid en restaurering 1962-63 under arkitekten N. H. Henströms ledning. 1984-85 inreddes kapprum, samlingsrum och toaletter i kyrkans västra del. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR I samband med ombyggnaden 1737-39 fick kyrkan brädvalv; korvalvet dekorerades med bilder av den segrande församlingen och de 24 äldste. Dessa målningar gick förlorade vid branden 1803. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008. |
