Stäng fönster Östersund kn, KOMMUNALMANNEN 3 HORNSBERGSKYRKAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Genom Östersunds expansion under 1900-talet upptas Frösöns östligaste del idag av stadsbebyggelse. Stadsdelen som kallas Hornsberg präglas av villabebyggelse och flerbostadshus från 1940-talet och framåt. En tomtstyckningsplan över Hornsbergs municipalsamhälle upprättades 1885. På den här platsen låg vid 1800-talets mitt en gård ägd av provinsialläkare Pehr Rissler och egendomen fick namnet Hornsberg efter hans hustru Margareta Charlotta van Hoorn. Avsikten med planen var att skapa en finare villaförstad till Östersund men det kom att bli människor med enklare typ av arbeten som bosatte sig här. Fyra tomtlotter lades ut på varje rutnätskvarter. En central punkt var det cirkelrunda stjärnplatstorget Runda torget som utgjorde mittpunkten varifrån gatorna utstrålade radiellt. Det tomtstyckade området upphöjdes till municipalsamhälle 1898 under benämningen ”Villastaden Hornsberg”.1948 bildades Frösö köping av Hornsberg och villasamhället i Frösödal. Vid kommunsammanslagningen 1971 uppgick Frösö köping i Östersunds kommun. I början av 1960-talet beslutade Frösö köping att uppföra en gemensam anläggning innehållande kommunal förvaltningsbyggnad, medborgarhus och lokaler för kyrklig verksamhet. Utvald plats för anläggningen var mittpunkten i den gamla kvartersplanen, det Runda torget. En arkitekttävling anordnades 1961 som vanns av Lennart Thams arkitektkontor. Sedan denna avlidit fortsatte och slutförde arkitekt Yngve Tegnér ritningarna och bygget av komplexet. Anläggningen utfördes utan att anpassas till den äldre rutnätsplanen. Byggnaderna, som idag huvudsakligen inhyser Landstingets förvaltning och Hornsbergskyrkan, ligger placerade på tre sidor runt ett inre torg som riktar sig mot Frösöbron och Östersund. De är enhetligt utformade med fasader i tegel. |
